Aftonbladet – 1 april 1863, sida 3

ts lagafdelning. Under nämnde öfverläggning meddelade biskop Björck den något oväntade underrättelsen, att han icke, såsom tidningarne sagt, yttrat sig för det kongl. förslaget, och detta ehuru hr biskopen äfven nu förklarade att justitiestatsministerns anförande varit för talaren fwW öfvectygande. Slutligen uppläste doktor Sandberg och kyrkoherden Fernström hvar sitt skriftliga anförande till protokollet, innefattande anmärkningar och betänkligheter rörande ståndets beslut öfver lagutskottets betänkande n:r 31, om inrättande af ett kyrkomöte; hvarjemte doktor Runsten an milde sig likaledes vilja till prctokollet skriftligen yttra sig i ämnet. Eorgareständet, Större delen af dagens plenum har upptagits af diskussion öfver skjutsfrågan. 29 talare ha derunder yttrat sig, af dessa dock endast en, hr Gahn, för oviikorligt bifall till betänkandet, samt likaledes endast en, hr Swartz, för afslag å samma betänkande, med hvilket afslag talaren likväl förenade ett instämmande i presteståndets beslut. Samtliga öfrige talare voro för en återremiss af betänkandet, ehuru med betydlig olikhet och skiftning utaf den syftning, i hvilken äterremissen begärdes. Så t. ex. önskade hrr Beronius, Staaff, Lallerstedt och Kistner, hvilka för öfrigt voro de som bjertast frsmhöllo orättvisan af det närvarande tillståndet, saken åter till utskottet, på det att utskottet måtte framlägga ett förslag om ett öfvertagande till någon del af denna skjutsskyldighet utaf staten. Man blefve derigenom i tillfälle att få kostnaden fullkomligt utredd och kunde vid ett följande riksmöte taga steget fullt ut. Och afsågo dessa talare främst, att uti detta förslag måtte ligga ett bestämdt uttalande från ständernas sida attskjutsskyldigheten ej längre bör tynga på jordbruket. Hrr Bovin, Rydin samt Isberg framhöllo likaledes hurusom denna skyldighet icke hvilade på någon den ringaste rättsgrund, och trodde att jordbruket, såsom den vigtigaste af landets närirgar och den grund, på hvilken vårt välstånd bör växa, icke borde med ett sådant onus betungas; talaren trodde dock också, att ej förändringen bör eller kan inträda annat än så småningom, och ville derföre anslå en viss summa till Jindrande af denna tunga der densamma hårdast trycker de skjutsskyldige. Yrkade återremiss. Af samma åsigt i resultatet, eller att såsom ridderskapet och adeln iofvannämndeändamål anslå en viss summa. t. ex. 100,000 rdr, voro hrr Renström, Alander, Dahm, Sommelius. Dessa tal. voro dock ej i så fullt mått som föregående öfvertygade om orättvisan af detta besvär. Det hade nemligen genom månghundraårig häfd öfvergått nästan till skattenatur. Innehafvare af skjutsskyldiga hemman hade köpt dessa med full kännedom om denna skyldighet och hade helt säkert vid köpets uppgörande tagit denna omständighet i tillbörligt betraktande. Om derföre för sekler sedan en orättvisa begicks mot den jordbrukande klassen, då dem ålades dessa skyldigheter, så blefve det åter en fullkomligt oberättigad skänk ät-de närvarande innehafvarne af hemmanen att aflyfta dem. Man påminte dessutom att emot samtliga öfrige medborgare, som med denna sak intet hade alt skaffa, en orättvisa beginges om allmänna bevillningen höjdes, på det att staten måtte kunna öfvertaga skjutsningsbesväret. Denna sistnämnda omständighet framhölls likaledes af hr Hjerta. Staten borde visserligen icke vara en amma för ett fåtal af medborgare. på de öfriges bekostnad. Tal. trodde att de skjutsskyldige inom kvarje kommun borde höras, för att utröna huru mycket de skulle vilja betala för attslippa detta besvär, entreprenadauktioner sedan utlysas samt skjutslegan för öfrigt höjas. Ur Carien påminte om att denna fråga länge stått på dagordningen, men att den för öfrigt vore af allt för invecklad natur för att kunna med några penndrag lösas. Att en lösning borde ske, liksom att nu vid denna riksdag borde uttagas första steget för att närma sig densamma, derom vore tal. öfvertygad. Tal. yrkade derföre återremiss, på det utskottet måtte framlägga förslag till öfvergångsstadganden af den beskaffenhet att 1:0 fuliständig upplysning vinnes om de, med skjutsens ordnande gerom entreprenader förenade kostnader; 2:0 tillförlitlig utredning åstadkommes i afseende å de uppoffringar, statsverket finge vidkännag, i den händelse detsamma öfvertoge skjutsningsbesväret, antingen helt och hållet eller endast å postvägarne; samt 3:0 skälig lindring under nästa statsregleringsperiod beredes de skjutslag, som företrädesvis finnas i behof deraf; Börande utskottet dervid särskildt tillse, hu uvida lämpligt kan vara att, genom skjutslegans höjande öfverallt el!er endast å vissa orter, jemnare än hittills afväga och förmedla den allmänna trafikens och den skjutsandes ömsesidiga anspråk, äfvensom om och i head mån godkännandet af de vilkor för åtnjutande af statsbidrag, hvilka innefattas i grefve Liljencratz motion, kan befordra hufvudsyftet med ifrågavarande öfvergångsförslag. Med hr Carlen förenade sig hrr Odmansson, Berggren, Grenander, Ekho m och Bj rck m. fl. och syntes derföre den af ståndet vid framställd proposition — beslutade återremissen gå i denna riktning. Sammansatta lagoch ekonomiutskottets betänkande n:r 5 angående jordafsöndringar återremitterades på framstäldt yrkande af hrr Carlen, Gahn, Muren m. fl., på det att utskottet måtte framkomma med ett förslag som än vidare utsträckte denna rättighet. Lagutskottets betänkande n:r 28, om qvinnans myndighet vid 25 års ålder, bifölls utan diskussion. Expeditionsutskottets betänkande n:r I, angående upprättande af ett register öfver inom riksstånden väckta motioner, bifölls likaledes. Sammansatta lagsamt ekonomiutskottets betänkande n:r 6, afstyrkande väckta motioner i fråga om vägunderhållningsskyldighet bifölls på yrkande af hrr Björck, Rydin, Gahn, Lundberg och Muren. Hr Qviding yrkade bifall till grefve E. Sparres reservation. — 1 sista punkten af nämnde betänkande föreslår utskottet en förändring i stadgarne angående grustägt. På hemställan af hrr Cygneeus, Bovin, Henschen och Lundberg afs!ogs dock denna punkt. En inbjudning från ridderskapet och adeln, att i dess beslut angående sammansatta statsoch ekonomiutskottets betänkande n:r 20 instämma, antogs på yrkande af hr Björck. Ständet åtskiljdes kl. ,, 2 e. m. Eondestindet har till behandling förehaft frågan om skjutsningsskyldighetens skiljande från jorbruket, hvilket betänkande bifölls med 75 ja mot8 nej, som voro för återremiss, med anledning af sista punktens motivering. Vidare afslogs i de väsentligaste delarne ekonomiutskottets förslag n:r 104, om väghällningens ordnande, och antogs i stället grefve Sparres reservation, som begär en propo: sition till nästa ständer med förslag till väghållningsbesvärets fördelning å alla skattskyldige inom kommunerna. MÅNDAGENS PLENUM. Ridderskapet coh adeln.