Aftonbladet – 1 april 1863, sida 3

ständet väckt motion om beirielse för staden Södertelje från erläggande af kronotionde för dess donerade jord. N:r 73. Meddelar att ridderskap2t och adelns samt bondeståndets hvar för sig gjorda återremisser af olika delar af utskottets betänkande n:r 45, angående berikningen af statsverkets inkomster, icke nleda någon åtgärd, enär dessa punkter blifvit af tre riksstånd bifallna. N:r 80. Afstyrker af dr Runsten i presteståni det väckt motion, angående Bodums kyrkoherdeboställes i Westernorrlands län förvandling från skattetill prestebordsnatur. AT? bovillningsntskottet. N:r 7. Betänkande angående stämpelpappersafgiften, för hvilket utlåtande redogörelse här ofvan är meddelad. Utskottet afstyrker dervid dels en af C. Dahlgren från Elfsborgs län i bondeståndet väckt motion, att all kartering af dokumenter må helt och hållet afskaffas, dels en af grefve M. W. Hamilton hos ridderskapet och adeln väckt motion om allmän stämpeltrihet för fullmakter m. m. EE DAGENS PLENA. Riddorskapot och adeln. Bondeståndets inbjudning att biträda dess beslut angående anslaget för garnisonsregementenas mathällning afs ogs på frih. af Ugglas hemställan. Dercfter företogs lagutskottets betänkande n:r 31, angående antagande af en författning om allmänt kyrkomöte. Förslaget till författningen genomgicks i sammanhang med från presteståndet anländ inbjudning att instämma i dess beslut om ändringar och tillägg i vissa SS. 8 1 bifölls. I 8 2 antogos de af presteståndet beslutade ändringar så att ordet län utbyttes : mot Sstift, jemte öfriga i sammanhang dermed T modifikationer. För denna åsigt yttrade sig hr Nordenfak och h. Excell. frih. De Geer, hvilken sistnämnde dock icke kunde inse de praktiska olägenheter, som uppgifvits uppstå af förslagets antagande i oförändradt skick, ehuru han ville medgifva att presteståndets beslut möjligen vore teoretiskt riktigare. 88 3 och 4 samt 8 5 mom 1 bifölios oförändrade. Vid mom. 2och 4 af samma antogs presteståndets besut; mom. 3 bif. ls. Efter mom. 2 insattes det af presteståndet beslutade särskilda moment. s 6, som lyder: Vid omröstningar till val af ombud vid kyrkomöte och af elektorer för sådana ombuds väljande beräknas hvarje röst lika, och skola rösterna afgifvas med slutna sedlar; dock må vid val till elektor, hvarom i 5 S förmäles, de väljande besluta att valet genom öppen omröstning verkställas skall, bifolls genom i votering. Hr v. Koch föreslog en ändring såi lunda, att med uteslutande af orden de väljjande besluta, att, ett tillägg göres af följande y.delse: derest sluten omröstning icke af någon bland de väljande äskas. Häruti förenade sig la efve Liljencrantz och hr De Mare. Såsom hufvudseakligt skäl åberopades att vid sluten voj tering mindre inflytande kan utöfvas på de röstande, och att det derföre bör vara tillåtet begagna sådan. Erfarenheten visar att t. ex. vid å kyrkostämma företagna val af personer, sådana, som blifvit föreslagna mot majoritetens önskan, gått igenom vid öppen votering, emedan de röstande icke egt kurage att opponera sig. För bifall till utskottets förslag talade grefve Sparre, hr v. Ehrenheim, grefve Björnstjerna och frih. Armfelt, hvilka ansågo den öppna voteringen härvidlag icke vara vådligare än vid utseende af elektorer till riksdagsmannaval. En I person bör väl icke heller kunna få sätta sig emot och upphälva majoritetens önskningar. Vid sluten votering händer lika lätt att sidoinflytande för sig gällande; man sticker t. ex. den röstande en lapp i handen o.s.v. — Denna sednare mening segrade med 48 ja mot 29 nej, som voro för hr v. Kochs ändringsförslag. — De återstående punkterna biföllos med de ändringar som presteståndet beslutat. Vid 11 ville icke frih. Armfelt ingå på att ny bibelöfversättning skulle emot utskottets tillstyrkande insättas bland de öfverläggningsämnen, till hvars afgörande fordras ?, pluralitet, emedan till sådan förändring det ju icke beror på känslan, utan på det kritiska förståndet. Frih. De Geer, med hvilken hrr v. Koch och Lagergren i hufvudsaken instämde, ansågo detta ämne icke vidröra den egentliga kyrkolagstiftningen, och att genom stadgandet af ?, pluralitet meningen vinner större styrka och alltför hastiga förändringar mindre lätt genomföras. Vid ekonomiutskottets betänkande n:r 104, afstyrkande väckt motion derom att, vid blifvande reglering af presterskapets löneinkomster, tionde icke måtte beriknas af tullmjölqvarnar, åtminstone ej i de förra danska provinserna Skåne, Halland, Blekinge och Bohuslän, ogillades motiverna af hr v. Koch, grefve A. Pesse och hr sS. v. Troil, hvilka ansågo dem grundade på en ailtför kategorisk lagtolkning. Srih. Asirömer talade för bifall. Ständet beslöt att med ogillande ar motiverna vid utskottets framställning låta ero. Samma utskotts betänkande mn:r 105, afstyrkande motion om nedsättande af en komitå för uppgörande af förslag till omorganisation at straftanstalterna i riket, biförs utan diskussion. Vid betänkandet n:r 108, i anledning af väckta motioner om förändrade bestämmelser rörande militärundervisningen i riket, i första punkten tillstyrkande att rikets ständer måtte hos K. M:t anhålla. att, innan slutliga organisationen af krigsskolan vidtages, K. M:t täcktes lemna ständerna tillfälle att öfver organisationsplanen sig ttra, uppstod en längre öfverläggning, för hvilken icke medhinnes att redogöra. I diskussionen deltogo hrr Lagercrantz och B. Lilliehöök, frih. Alströmer och hr Klingenstjerna, som yrkade afslag, på den grund att skrifvelsen vore onödig och olämplig, emedan K. M:t nyligen besvarat en ständernas anhållan om organisation af krizssskolan i samma riktning som den nu begärda, och instämde i dr Thyselii reseryation. Äfven för afslag, men till understöd för hr Dahms motion, hvarigenom studentexamen föreskrifves sågom nödvändig för inträde vid militärläroverket och de elementära undervisningsämnenas frånskiljande derifrån, yttrade sig hr af Klint samt grefvarne af Ugglas, Björnstjerna och F. C. v. Rosen. Denna sednare mening segrade vid voteringen med 55 röster mot 39. . Punkten 2, afstyrkande hr Alanders motion, bifölls utan öfverläggning. Presteståndet. Föredrogs ekonomiutskottets betänkande n:r 108, rörande förändrade bestämmelser angående militärundervisningen i riket; dervid första punkten, deri utskottet hemställer, att rikets ständer, innan slutlig organisation af krigsskolor vidta. må hos K. M:t anhålla om tillfälle att öfI H I ver organisationsplanen sig yttra, afslogs efter en kort diskussion, på begäran at dr Thyselius, prosten Palmlund, biskop Björck, prosten Janzon, kyrkoh. Otterström, dr Björkman, prosten Sonden och prof. Carlson, hvaremot 2:a punkten, afstyrkande hr Alanders motion i ämnet, bifölls. Bankoutskottets memorial n:r 31, med hemlar å st. samt depositioner i k kassa anses och! vid yttrade; HN ardotexten dvd atällan att vex London må s metallis om