Aftonbladet – 1 april 1863, sida 2

Article Image
En för landets ekonomiska utveckling yt terst maktpåliggande fråga — den om utsträckt rätt till jordafsöndring — synes på väg att vid denna riksdag viona en god lösniog. I dagens plenum har nemligen borgareståndet, likasom förut adeln och bondeståndet, beslutat återremiss å det i detta ämne afgifaa betänkande, i syftning att tå undanröjd den paragraf i 1527 års författning, genom hvilken rättigheten att afsöndra jord bundits vid ett visst minimum och ett: visst afstånd från stad eller köping. Såsom det var att förutse har borgareståndet i dag ätvenledes bifallit förslaget om qvionans myndighet, så att denna fråga nu är af rikets ständer definitivt afgjord. Ett mindre bugneligt resultat synes deremot vara att äfven vid denna riksdag motse i skjutsfrågan. Såsom kändt är ha adel och prester alldeles icke velat veta af förslaget om skjutsskyldighetens skiljande från jordbruket, utan endast anvisat 100,009 rdr att användas till lindring i detta besvär der det är som mest tryckande. Arendet har i dag förevarit i borgareoch bondestånden, af hvilka dock endast det sistnämnda bifallit utskottets förslag, som åsyftade gästgifreri-. hålloch reservskjutsens fullständiga skiljande från jordbruket. Fråga uppstod väl om återremiss, men ståndets allraflesta ledamöter yrkade dock bifall, anseende att man icke borde på något eätt dagtinga i afseende på den grundsats, som låg till grund för förslaget. — Borgareståndet deremot har återremilterat betänkandet. Flertalet af de ledamöter, som yrkade återremiss, erkände i principen att skjutsskyldigheten borde skiljas från jordbruket och ölvertagas af staten, men de ansågo åtskilliga öfvergångsåtgärder nödvändiga för vinnande dels af upplysning om de med skjutsens ordnande genom entreprenad förenade kostoader, dels af utredning i af: seende å de uppoffringar statsverket finge vidkännas genom skjutsningsbesvärets öfvertagande antingen helt och hållet eller endast på postvägarne. Dessutom medgafs att skälig lindring boråe beredas under nästa statsregleringsperiod it skjutslag, som företrädesvis deraf äro i behof, samt att öfvervägas borde, i hvad mån skjuislegans höjande kunde förlika trafikens och de skjutsandes anspråk. Från presteståndet ha vi alt åsom en tilldragelse af en viss märklighet anteckna biskop Björeks afgifna förklaring, att han icke ville anses ha yttrat sig för representationsreformen, såsom sidninvgarne uppgivit. Förklaringen är helt visst icke så litet öfverraskende för alla som hörde hans högvördighet och för alla som läst redogörelserna för hans yttrande; och man skail tvifvelsutan äfven få något svårt att förlika den med biskopens nu ånyo upprepade ytt rande, att han funnit sig öfvertygad af excellensen De Geers vederläggning af prestereservanternas satser. Adeln har i dag förehaft förslaget till författning om kyrkomöte och bifallit dvtsamma med de af presteståndet deri beslutade ändringar. Ena långvarig diskussion har derjemte egt rum på riddarhuset i fråga om vilkoren för inträde vid krigsakademien på Carlberg. Ståndet har afslagit ekonomiutskottets hemställan att ständerna skulle begära del af blifvande reorganisationsplan, och i stället bifallit br af Klints reservatioa, som yrkar studentexamens undergående såsom vilkor för inträde vid akademren. Man erinrar sig det skarpa motstånd, som örslaget rörande giftermål emellan mosaisk j: eh kristen trosbekännare mötte inom prestetåndet, huru man hörde flera högvördige örkunna, att en lagstiftning, som medgåfrel:

1 april 1863, sida 2

Thumbnail