Aftonbladet – 31 mars 1863, sida 3

In Gl VID UUIEC 20 Ul th strid, i hvilken ryssarne besegrades. I denne ällving stodo två ryska kolonner unde Zwvirow och Özengiery, tillsammans 3—4000 män, mot polackarue. Dessa sistvämnde förlöljde ry e mot Busk, men här upp. siod åler en sirid, hvilken blef olycklig för polackarne. Nu ryckte efterhand hela den ryska styrkan af 13—20,000 man under general Uschakow från IKielce, generalen furst Schachowskoj från hMicchow, öfversten furst Bagration, öfverste Zwirow och öfverste Uzengiery närmare och närmare, och diktatoru fann ester elti Welce hållet krigsråd lämpligt att dela sin armåi flera smärre skaror (4 eller 6). Jezioranski öfrertoz beälet öfver hufvadstyrkan; Laengiewicz sjelf vefann sig, såsom det uppgifves, vid reserven, hvilken tillika skulle betäcka trossen. Men just denna afdelning blef afskuren och swrängd mot Ogvatowice till Weichselo, under det att de öfriga afdeluingarna änvu den 19 och 20 lortforo att strida, dervi! delikväl mycet hindrades af brist på ammunition, Redan den 19 började en och annan skara gå öf ver på österrikiskt område, den 20 kommo dera efter, inalles nära 1000 man, bland dem äfven diktatorn och hans qvinliga adjutant fröken Pustowojtow. Siriderna tycsas ännu fortfera på olika punkter och detta ätt invid österrikiska gränsen. De qvarblifaa xårernas sträfvan kommmer utan tvifvel att 2å ut på aut öfver Weichsela uppnå guversementet Lublin. Insurgenternas förlusler iro säkerligen stora, och Tarnow är alldeses öfverfyldt af sårade oah flyende; större ir det moraliska nederlaget — om Langiewicz nu verkligen är ?en flyende diktator?. Vorresp. gentrale vill således icke heller svilkoriigt tro på den fångnes identitet med liktator . Deremot försäkrar Krakautidniosen att insurgenterna rje!fva intygat hans dentitet. Passet, som lyder på den redan 50 år gamle Waligorski och uppgitves vara aifärdadt af svenska beskickningen, passar J io på den anhållne, som är en man i sina bästa år och taler tyska med preussisk lialekt. Om händelserna före kri neddelar Czas följsnde eulgt ögonviltnens berättelser. Den 17 på eftermiddagen, och cke först den 18, såsom förut uppgilvits, sick diktatorns kär vid Chrobize öfver Nida ch marscherode till Zagose; zZuaverna, som bildade eftertruppeo, oppbrände tröbron efter MMvergåogen; men kuoappt hann kären komna ut på slätten vid Zrgosc, förrän den angreps från två sidor af två ryska kolonner — några bataljoner infanteri, dragoner och sossacker samt 4 kanoner, under det att sackerna, som krioggått höjderna, atörtade sig Do öfver trosavagnarce. Härigenom stor förvirring, tilldess ryssarne mot aftonen måste gilva vika och ljdes åt Busk till samt under flykten förlor mycket vapen ach några kononer — enligt en uppgift 2, nligt en annan 3. Den segrande kåren gick den 15 omkring Busk och slog läger vå en skogshöjd vid byn Grochowiska, så ledes på vägen till Pinczow. På förmiddasen den 19 visade sig nya talrika ryska kologner, som ankommit från Pinczow och Chimielrik på Kielee Stobnica-vägen, DLangiewiez, som ansåg dessa kolonner svagare än de verkligen voro, förde sjelf några gån3er fram siua trupper till anfall under det ryska infanteriets häftiga eld. Ians adjuant, kapten Zachert, föll vid hans sida dödligt träffad af en kula, för en annan sköts hästen. Likasom föregående dagen utmärkte sig zuaverna äfven i denna strid genom tapperhet och god ledning; några afdelniogar skyttar, som i flera timmar De. tedde sig käckt i eld och handgemäng, gjorde likaså sin skyldighet; äfven liemänuen giogo några gånger modigt löst på det ska infanteriet, trots den häftiga elden. Af det polska kavalleriet kunde man ej göra uågot bruk i den skogiga positionen; ja, en del af detsamma drog sig onödigtvis och förtidigt tillbaka. Slutligen blefvo ryssarne slagna samt började draga sig tillbaka, och polackarne togo många tångar af dem, deribland en öfverstelöjtnant, eo major och ett antal andra officerare. I etriden den 18 delt0g0 nägra tusen ryssar, men vi veia e) hvem som anförde dem. Ryssarne förlorade mer än 50 fångar, många döda och särade. polska sidan stupade omkring 60 man och ett större antal sårades. Rys sarne, från hvilka en mängd vapen och toralstrar togos, drogo sig tillbaka till Pinezow, polackarne lägrade sig på slagföltet. Då ressa sistnämnda kort derpå erhöllo underrättelse att betydliga ryska truppmassor voro i aniägande från alla sidor, drogo de sig tillbaka en half mil mot söder och tillbragte nätten mellan den 18 och 19 i Welce, en by belägen ungefär en mil vester om Busk, mer än en mil sydost om Piuczow.? Lengiewiez lär ämna utgifva en berättelse om de sednaste händelserna i Polen. Tidningen La France påstår, att han varit omhvärfd af omkring 30 000 ryssar, samt att ryssarne der nu uppgå till 70.000 reguliera och 40,000 man iireguliera trupper (baschkirer, kirgiser, tseherkesser, kossacker 0, 8. v.) Czas tillägger följande detaljer om striden vid Grochowiska den 18 dennes. Sedan några af Czen iery anförda ryska bataljoner intagit ställning och fört fyra kanoner i po: sition, öppnade de en liflig gevärsoch kartescheld på den polska kolonn som ryckte ut från Grochowiska. Mot ryssarne deplojerade i skogen å polska sidan zuaverna tillika med en del af skyttarne och drefvo dels genom sina väl riktade skott och dels genom bajonettanfall efter en förbiltrad strid ryssarne tillbaka, så att dessa under Özengierys befäl drogo sig tillbaka till Pinczow. Men just då detta anfall, hvilket skedde från norr, tillbaki slogs med stor förlust för rys polackarae öster ifrån af a nutåga vyssarne. Zune ne och en del a liniemän störtade sig på denna Å kolona, sprängde den, togo en öfverstelöjtnant, en mojor och många soldater till fånga: samt dödade en mängd ryssar under striden ådet i Welce verna, sk