Aftonbladet – 30 mars 1863, sida 3

TULLN. Märkvärdiga underrättelser föreligga nu om orsakerna till Langiewiez kårs skingring, och, ehuru samtidigt flytande ur olika källor, råder mellan dessa underrättelser en temligen god öfverensstämmelse. Vi meddela först hvad en Wienerkorrespondent den 22 dennes skrifver till Börsenhalle. Hvad angår de träfftvingar som företallit mellan ryssarne och Langiewicz, hade dessa ingalunda en sådan utgång, att den kunde med fört den lilla polska kårens sprängning. Under de tvenne första dagarnes strid voro ryssarne på flera punkter tillbakaslagna, och endast smärre detacherade insurgentafdelningar trängda öfver galiziska gränsen. Men på tredje dagen, då drabbningen hättigare än förut uvpflammade, aniände till diktatorns läger en betydande personlighet från Paris, som från hög ort medlörde det råd, att diktatorns här oföråröjiigen skulle upplösa sig i mindre afdelningar, afstå från stora kriget och blott operera på guerillavis, emedan det blott på detta sätt blefve sannolikt att resningen skulle kanna hälla sig uppe, tills diplomatiens verksamhet och eventuelt dess konseqvenser bragt Polens sak i gyn sammare läge. Langiewicz, som var af an nan tanke, ville dock ej genom ohörsamhet bringa fosterlandets sak skada; han delade sin kår och beslöt för egen del aflägsna sig från krigsteatern, för att åter beträda densamma, såsnart händelserna kräfde det. När ban anlände till Galizien, hade han ett franskt prefekturpass; lydande på Waligorski fils. Det är på grund af detta pass som han protesterat mot att behandlas såsom fånge och begärt att fortsätta sin resa till Frankrike. Opinion nationale förklarar på följande sält diktatorns olycka: Han ville förena sig med den väl organiserade kåren mellan Wartha och Weichsel; han hade den 17 och 13 segrat och trodde, då han erhöll underrättelse om en rysk kårs anryckande från Miechow, att det ej skulle komma till någon allvarsam strid, emedan förbindelsen mellan sydvestra och norra Pulen en längre tid varit aibruten. Han hade derföre blott med sitt kavalleri tågat framåt. Men från den 2 till den 3 dennes hade ryska trupper marscherat öfver preussiskt område och öfver Czenstockau becifvit sig till Pilica. Af denna ryska division, om hvilken Langievicz ej hade någon kunskap, blef han anfallen, afskuren från sin hufvudstyrka och jagad mot den galiziska gränsen, hvilken han öfvergick endast för att på en annan väg åter uppnå sin kår.4 Eit telegram af den 22 från Krakau med delar, att antalet af insurgenter, som gått öfver till Galizien, då belopp sig till 1300 man. Alla beklagade sig deröfver, att Langrewiez lemnat dem. Öfver de sednaste krigshändelserna på Polens södra krigsteater föreligga följande telegram : Krakau den 22. Det detachement, som vändt sig åt trakten af Heligkorsberget, räknar 1500 man under ölverste Czechowski. Jezioranski har med en lika stark kår marscherat till Stassow. I träffningen vid Busko den 18 utmärkte sig Rochebrune och hans zuaver. De afejorde dagens öde samttogo en rssk öfverste och en major till fånga. 1 guvernementet Lublin, nära Tarnogrod, har Özechowski bestått en lycklig träffning. (Denna sista uppgift motsäges af en depesch från Brzeskow, enligt hvilken OCzechowski blifvit totalt slagen och hopar af hans trupp gått in i Galizien.) Breslau den 24. Breslauer Zeitung innehåller följande meddelande från Krakau af den 23: Från i morse fortgår en ännu oaf2jord strid mellan Lazy, Miechow och Igolomia. I insurgentlägret befinna eig Wysocki, Bentkowski, Smiekowski och Rochebrune. I Baran hafva kossacker utplundrat en österrikisk patrull och dödat en man. Under de sistförflutna dagarne hafva från vestra och norra krigsteatern ingått underrättelser, som draga allmänna uppmärksamheten dit och vittna, att resningen derstädes vunnit i betydenhet. Breslauer Zeitung bekräftar, att en rysk kolonn blifvit nordost om Czenstockau totalt slagen och förlorat 5 kanoner. Från Thorn telegraferas den 22: Mara: En blodig drabbning stod i går vid Mlava (nvära preussiska gränsen); ryssarne blefvo slagna och förlorade två kanoner. Slutligen meddelar ett telegram att häftiga träffningar stålt kring Konin, att ryska befälhatvaren furst Wittgenstein blifvit sårad och tilltångatagen, och att polackarne yunnit en betydlig seger vid Putnowo. Afven på krigsteatern öster om Warschau ; tillgår det lifligt. Ett telegram till Indpendance af den 22 meddelar. alt ett insurgentband visat sig utanför Warschaus förstad. Praga, och den ofticiella Dziennik omtalar. flera träffningar mellan ryska generalen grefve Kreutz samt insurgentskaror under Sokol och Jankowski. Dessa skulle hafva förlorat 400 man döde och 54 fångar, medan ryssarnes förlust säges vara obetydlig, men Dziennik säger ej att Sokols och Jansowskis trupper blifvit upprifna. Från Warschau skrifves den 21 Mars att studenterna hade beslutat i massa begifva sig till krigsteatern, men afrädts derifrån af den anonyme stadshöfdingen, sem uppma-:! nar endast sådana, som ega vepen, att begifva sig ut. Samma korrespondens med-: delar, att Jandets passiva motstånd växer; de afgångna statsrådens suppleanter hafva vägrat intaga deras platser; kretsoch gubernialräden hafva likaledes beslutat afträda. j i I Enligt Journal des Debats4 ha ryssarne. Tefterapat ej blott de polska depescherna, utan älven de polska friskarorna. De hat, i berättar tidningen, från alla ryska regementen, som stå i Polen, tagit frivilliga med löfte om dubbel sold samt deraf bildat mobila skaror, hvilka anföras af kurländska och lifftändska officerare; dessa äro väl försedda med penningar, värfva bland. I bönderna, betala en rubel om dagen åt dem 11 vägvisarelön samt förfölja de poiska in.jsurgenterna och piundra och förhärja alla Istäder och byar de tåga igenom.