Aftonbladet – 28 mars 1863, sida 2

träfMligheten af allt hvad som finnes uti och utgår från Upsala, som är rådande hos en och annan akademicus derstädes, kan det icke vara oväntadt att harmen öfver representationens djerfhet att vilja åstadkomma en ändriog i det med en så oförtraten möda beoch unsträngning tllvägabragta kongl slutet om Carolinska i stitutets tillbak: tande, skulle gilva sig luft i pamfletter, den ena skarpare än den? andra. Vi hafva äfven redan haft nöjet för våra läsare anmäla en sådan produkt, den åtminstone för riksståndeus leds möter nog: just till sn fördel, be hr Glas. Idag hafva vi emottagit en mera voluminös skrift af ungefärligen samma and men nu — då medicinska frågan redan bli jord — riktad ensamt mot förslaget la universitets flyttning. Vi tillstå att vi sällan sett någon skrift, som icke tydligen angifver sitt ändamål vara att ötgöra ett Ppåskill emot hågon enskild person, bära vittne om en mera otyglad ilska och bitterhet; och ehuru in!et kan vara mera klart än attdylika skrifter skada icke vänerna affrågan om universitetets flyttning utan endast dem från hvilka de ntsått, och den sak, för hvilken de kämpa, kunna vi likväl icke annat än beklaga, att skrifter af sådan art skola, den ena efter den andra, utgå från en plats, der en så stor del af land.ts ungdom skall hemta sin såväl intellektuella som moraliska bildning, och der densamma borde kunna hemta föredömen i sjelfbeherrskniog och fördragsamhet mot olika tänkande. Vi beklaga detta för Upa universitets egen skull, ty vi äro långt ifrån att vara afvogt sinnade mot detta läroverk — såsom Upsalatidningaroe med ett oupphörligt idisslande af tillmälen utan ringaste faktiskt stöd påstö; man skulle snarare kuvna säga om oss att vi hysa en alltför stor kärlek till detta universitet, om vi också icke hafva någon parti rkärlek för sjelfva staden Upsala, att vi hysa de största tankar om universitetets nationella vigt och derföre vilja sätta det i tillfälle att verkligen gå i spetsen för vår nationella utveckling och utöfva d-t kraftigaste inflytande på land ts andliga lif. Vi hinna naturligtvis icke nu anställa någon närmare granskning af denna skrift, som under den mest tvärsäkra ton förråder en viss räddhåga att allvarsamt inlåta sig på en stor del af de talande skäl den vid riksdagen ingifna motionen innehåller, under det andra af dessa naturligtvis på bästa sätt förvridas. Sådana små friheter i ramställvingen af denna motions innehåll, som att densamma skuile innehålla att de studerande finge i Stockholm lefva kostnadsfritt, samt alt motionären ingenting kännt om orsakerna till ett och annat universitets flyttping derföre att han icke i sitt anförande detaljerat allt som i en bok kunde sägas, äro, såsom det vill synas, Hott småsaker emot hvad för öfrigt förekommer, om man får döma af tendensen i det hela, hvilken vi ensamt nu haft tillfälle bedöma. Såsom bevis på det prydliga språk, hvarpå en och annan akademicus nu söker ådaga ägga Upsala universitets höga ståndpankt i humanistiskt hänseende, må blott uv några få sidor, som vid bokens uppslagning fallit oss i ögonen, anföras följande yttranden om anhbävgarne af universitetsflyttningen: att de rof okunnighet och en fräck oärlighet (sid. 1); att de utöfva ter rorism (sid. 1); att deras åsigt endast är en Aftonblasdogm, hvars uppkomst endast ur en förening af sällspord tanllöshet och okunnighet kan förklaras (sid. 5); att densamma röjer endast okunnighetens vanliga dumdristighet och böjelse för tanklös jargon 0. 8. v. De sista raderna af den 124 sidor starka broschyren äro fullkomligt liknande allt det föregående, det heter ännu der att det som blifvit anfördt såsom argument för universitetets flyttning hvilsr på den lösa grundvalen af en förvånande okunnighet, af tanklös jargon, al lögnaktiga uppgifter och vrängds framställningar. För bättre minnes skull upprepar förf. ännv en gång att han nu sökt lära flyttningsifrarne? mores och attlägga bort lögnnen och tala sanning! Det borde förundra, att paskillförfattaren, i hvilken man igenkänner en på sednare tiden mycket flitig och mycket bitter penna i Upsala-Posten, anselt mödan värdt att skrifva en hel bok emot så ovedersägligen okunniga och Stanklösat personer. Men vi veta rätt väl att det med dessa utlåtelser, hvilka de också ganska riktigt lemnat obestyrkta, icke är menadt så illa. Behof: vet af de upprepade försäkringarne är derpå ett bevis. För vår del lyckönska vi-motionären och de många med honom liktänkande inom representationen att hafva just i denna tid erhållit en så taktoch besinningslös motståndare på arenan. En sjuk sak bar väl aldrig blifvit sämre försvarad än genom denna skrift, och den skall otvifvelaktigt endast tjena till att stärka derasleder, som inse att något bör göras för att på ett kraftigare och mera ändamålsenligt sätt än nu är fallet, tillgodogöra. landets uppoffringar för dess vetenskapliga kultur och vårt högre undervisningsväsende. sa OP banlhahandan Tönne