Aftonbladet – 23 mars 1863, sida 2

oo Om furst Czarloryskis mottagande i Kal mar berättar Barometern för den 18 d:s: Ungefär kl. 4 förliden måndags e. m. ankom till härvarande skarpskytleförening ett telegram från Ystads förening, med underrättelse att ångfartyget Bore derifrån afgått kl. half 2 samma dag, samt att fnrat Con: stantin Czartoryski var ombord, på resa till Stockholm. Den korta tiden medgaf visserligen icke några mera storartade arrangementer, men det varma intresse, hvarmed Polens ädla sak omfattas af alla svenske män, visade sig äfven här verksamt. Bore anlände till Kalmar på tisdagsmorgonen vid nio-tiden. Skar skyltekären hade kort förut med sin musik i spetsen nedmarscherat till Skeppsbron, der den, uppställd längs kajen, afvaktade furstens ankomst. Sedan ångbåten lagt till bryggan och en af skarpskyttekårens befäl anmält hos fursten kårens önskan att få uttrycka sina sympatier för det ädla fädernesland, hvaraf han är en så utmärkt representant. höjdes under skyldradt gevär ett kraftigt Svive la Pologne!4 hvarefter musikkåren uppspelade Björneborgs-marschen. Fursten steg härefter i land och tackade för dena hyllning kåren egnat honom, samt behagade antaga dess inbjudning att på societetshussalongen med den tömma en toast för Polen. Några i staden bosatte polacker hade, företrädde af en fana med polsk inskription. anslutit sig till skarpskytteföreningen, och voro jemväl inbjudne till den kollation som härefter följde. Sedan skarpskyttekåren uppmarscherat till societetshuset, emottogs fursten der af föreningens vice ordförande, mag. Sylvander, hvilken för Polen utbragte en skäl, beledsagad af följande tal, hvilket, öfversatt på franska, öfverlemnades ti!l fursten: Än är Polen cj förloradi, så ljöd det 1830 förhoppningsfullt öfver hela Polen under den då stora frihetskampen, så ljuder det än i alla de fria folkens bröst, som genomträngas af känslan för den högsta, den heligaste, den skönaste och oeftergifligaste af alla menskliga rättigheter -— fädernearfvet af en gammal historisk sjelfständighet. SÅn Polen ej förloradtt så länge denna känsla ktigt rör sig i polska folkets bröst och der lefver genom hoppet på rättvisans slutliga er och genom tron på hennes ovilkorliga misi tiden. Än är Polen ej förloradt så länge iden, den eviga iden af folkets rättigheter genomgår verldshistorien under blodigt arbete för sanning och rätt, om också detta arbete ofta synes tröstlös Men framåt går detta arbete, nu mera än förr med snabbare steg i följd af den solidariska ansvarighet, de fria folken iklädt sig genom de lifligaste sympatier för sina lidande bröder. Det är dessa k nelor, som mäktigt genomströmma Europas fria folk och som pu öfverallt väckt svenska folkets hänryckning för det tappra, hög nnade, ädla och berömda Polen, och deriör: Än är Polen ej förloradt. För denna andens makt, den allmänna opinionen, som är uttrycket af folkens sedliga sjelfmedvetande, måste den råa moskoviten slutligen böja sig, och derför äfven om vapenlyckan ej skulle fängsla segren vid den tappra polska nen å öppna fältet, så skall Polen icke des mindre segrande gå ur denna olika kamp och tillkämpa sig sin sjelfständighet såsom fritt folk; derför: Än är Polen ej förloradt. Det är denna tro och detta hopp, som lifvar från hyddan till ralatset svenska folket; det är just detta varma, broderliga deltagande, som samlat oss här att ramb våra innerligaste önskningar af lycka och välsignelse öfver de polska vapnen, af ett ritt, mäktigt och sjelfständigt Polen, som i årwundraden skyddat vesterns civilisation mot de RATTEN DIIRESIATT AE ONT TRE MERA AINAEESTNSESE