Aftonbladet – 23 mars 1863, sida 2

En mäktig bundsförvandt till de volska insurgenterna är den revolutionära andan inom Ryssland, som har en långt större utbredning än man kan ana, och som alltmera utbredes och befästas genom revolutionskomitter, som stå i nära förbindelser med de berömda ryska demokraterna Bakunin och IHerzen i London samt äfven med polska cetralkomiten i Warschau. Såsom ett vittnesbörd derom, huru denna anda trängt in äfven bla: d en del af de ryska officerarne, meddela vi följande, vid tiden för insurrektionens utbrott uppsatta och spridda, adress, hvilken tillika i någon mån sprider ljus öfver vissa sedermera inträtfade tilldragelser, såsom öfverste Korffs sjelfmord och många andra ryska officerares tusillerande: Adress från ryska officerarnes komitte i Polen till officerarne inom ryska armåtn. Kamrater af alla vapen, linien och artilleriet, gardet och armen, garnisonsregementen och kossacker, krigsakademier och staber! Vår ställning är högst ovanlig. Regeringens, beteende inom de polska städerna är sädant, att folket måste förlora tålamodet och resa sig utan ens att fråga sig om det kommer att segra eller besegras. Händelserna påskynda för hvarje dag det ögonblick, då vi antingen nödgas antaga rollen af Polens bödlar eller ock deltaga i uppresningen. Vi vilja icke vara bödlar. I fall vivarit ensamma så skulle vi ha nedlagt vapnen och iflägsnat oss; men bakom oss stå soldater; och lessa vilja ej heller åtaga sig bödelsyrket. Nu igger det ej i mensklig makt att få hela regementen att lägga ned sina vapen och förbli alldeles neutrala. I finnen alltså att vi icke ega något val: vi skola derför understödja frihetens sak. Viskola bevisa, att ryska nationen höjer de slaviska folens frihetsfana, icke träldomens. Vi vilja ej vanhedra ryska namnet,! genom att låna oss åt ortsätrandet af den Petersburgska kejserligheens brott; hellre vilja vi duka under såsom försouingsoffer. Centralkomitån i Warschau, hvilken nu ställt ig i spetsen för den polska rörelsen, har för oss örklarat, att dess mål är: öfverlemnandet åt Po ens bröder af den jord de odla; jemlikhet i potiska rättigheter och upphäfvandet af klasspriilegier; Polens frigörande från regeringens i etersburg och andra tyska regeringars ok, samt : illerkännandet åt de med Polen genom fordna ninnen förbundna provinser af ovilkorlig rätt tt förfoga öfver sig sjilfva, utan afseende på reg blb SEN donlnyn ng rf AGA skont