Aftonbladet – 13 mars 1863, sida 3

uhdergå en reduktion. Man hade sagt att en direkt beröring mellan itidelningsverket och allmogen vore nyttig och uppväckte förtroende, men talaren trodde icke att sådant vunnes genom den beröring, som går ut på att indrifva skatter. Under nuvarande förhållanden måste militärcheferna icke allenast vara dugliga i sitt egentliga fack, utan äfven skickliga kameralister och administratörer; genom förslagets antagande blefve sådant undviket. Uppgiften af hr von Troil om kyrkotionden grundade sig på ett misstag; den minsta delen af dem stannar icke inom socknen, utan går till skolstaten m. fl. andra inrättningar. Frih. af Ugglas åberopade förhållandet med uppbörden åtminstone i hans län, såsora ett bevis på att löntagarne icke heller genom detnya förslagets antagande skulle behöfva vänta på utbekommandet af sina löner. Hvad beträffar besväret för uppbördsmännen skulle intet hinder möta, ja uppbördsmännen skulle vid uppbörden af militiestatens löner till och med taga mindre provision än regementsskrifvarne, som åtnjuta 3 procent. Räntegifvarne skulle få större beqvämlighet, isynnerhet i de norra länen, som äro så vidsträckua. Utskottet begäri sjelfva verket in genting annat än en utredning. Återremiss tjente till ingenting, emedan 2 stånd redan bifallit, och adeln borde. derföre göra detsamma. Hr v. Troil trörklarade att räntegifvarnes besvär i verkligheten icke är så stort som det låter; ett par personer från hvarje socken åtoge sig nemligen vanligtvis i kommission liqviden för de öfriga. Efter ordalydelsen skulle äfven den ecklesiastike tjenstemån tillfallande s. k. tertialtionde anses böra af kronouppbördsmännen uppbäras. Hvad i frågan som berör militieverket beror redan på K. M:ts afgörande, ty ständerna hade den 12 Maj 1860 derom ingått med en underdånig skrifvelse. Frih. Gripenstedt medgaf att den fråga, som nu förehades, icke var lätt att lösa. Man kunde gå två vägar: antingen att alla indelta räntor ingå till statsverket och utgå som löner, hvilket onekligen vore mest enkelt och rationelt; men denna utväg hade icke vunnit statsmakternas bifall; den andra vore den nu föreslagna. Äfven denna hade stora svårigheter hvilket utskottet i sin motivering ervensom det deri förklarat en utredning dig. Men i sin konklusion tyckes detsamma ej ihågkomma premisserna. Ifall man således vill att en skrifvelse till K. M. skall sfgå, vore derföre en återremiss lämpligast för alt uttrycka önskan om en utredning af frågan. Talaren uppläste derefter en promemoria,. uppsatt af en i ämnet kunnig person, chefen för ett landskontor, för att bevisa huru mycket arbetet för uppbördsmännen genom den nu föreslagna åtgärden skulle ökas, i det ett särskildt konto måste uppläggas för hvarje indelningshafvare. Hr Charpentier anmärkte vid hr v. Troils sednaste vitrande, att här endast vore fråga om kronans tionde och således icke om den presterskapet tillfallande tertialtionden, hvarom funnes särskild föreskrift. och, med afstående från sitt yrkande om återremiss, instämde nu med dem som begärt bifall. Grefve C. G. Mörner upplyste att kronofogdarne icke behöfva lägga upp särskildt konto för bvarje indelningshafvare, utan endast sammanräkna de indelta räntorna från hvarje socken. Den af frih. Gripenstedt anförda landstatstjenstemannen måtte hafva afgifvit den upplästa promemorian före införandet af den sednast beslutade skatteförenklingen. Grefve C. Mörner talade för afslag, emedan det blefve vådligt att lägga så mycken uppbörd i tjenstemännens händer. Frih. Gripenstedt bad att få upplysa att den nyss omnämnda promemorian afgifvits långt efter den sednaste skatteförenklingen. Frih. af Ugglas framsiällde såsom en modifikation ett förslag till ändring af utskottets utlåtande, hvarigenom det skulle erhålla följande lydelse: att ständerna skulle hos K. M:t i underdånighet anhålla, det K. M:t efter verkställd pröfning täcktes till rikets ständer aflåta nådigt förslag, (enligt hvilket) afseende att alla räntor och all tionde, som är anslagen till särskilda verk, stater, inrättningar, stiftelser eller kyrkor, hädanefter skulle uppbäras genom kronans uppbördsmän och af dem i behörig ordning redovisas till länsstyrelserna, hvarest beloppen skulle vederbörande (kostnadsfsitt) tillhandahållas; äfvensom på enahanda sätt skulle förfaras med alla sådana åt tjenstemän, vare sig civile, militäre eller eck esiastike, indelade ränteeller tiondeanslag, hvilka indelningshafvarne ej ega rättighet att till leverering in natura uppsäga. (De med kursiv stil utmärkta ord äro i ändringsförslaget tillagda och de inom parenthes innefattade af det ursprungliga förslaget uteslutna.) Hr af Klint medgaf att härigenom visserligen olägenheterna af förslaget minskades, men vidhöll likväl sitt yrkande om afslag, likasom hr v. Troil, hvilken ansåg att frågan på detta sätt skulle kunna komma att afgöras genom förstärkt utskott. Deremot trodde frih. Alströmer att sådant ej behöfde ega rum, emedan utskottet kunde sammanjemka de olika besluten, och ordade för bifall, med den af frih. af Ugglas föreslagna förändring, emedan skrifvelsen endast innebure en utsträckning af hval man förut begärt. Frih. af Ugglas anmärkte äfven att genom inbjudning till medstånden besluten kunde sammanjemkas. : Hr Rosensvärd ansåg att, med arledning af ständernas sednaste skrifvelse i frågan om militiestaten, denna bordt fullkomligt frånskiljas och yrkade under sakens nuvarande form afselag. Hr Mannerskantz hoppades att adeln skulle bifalla en förändring, som vore i jordbrukets intresse. Instämde för öfrigt med frih. af Ugglas För afslag talade vidare hr Reuterskjöld, hvilken upplyste att frigan om militiestatens aflöning, hvarom skrifvelse den 12 Maj 1860 afgått till K. M,, först nyligen inkommit från kollegierna, men att regeringen ansett att äfven statskontoret borde höras. Om utskottets förslag bifölles, skulle således 2 skrifvelser om samma sak från ständerna afgå. Öfverensstämde för öfrigt med flera föregående talare. Officerarne skulle enligt förslaget icke kunna utfå sina löner förrän i slutet af Mars eller början af April, medan de under nuvarande förhållanden kunna utbekomma, åtminstone vid vissa regementen, 50 å 73 procent redan i början af Februari. . Grefve af Ugglas trodde att, om regeringen inkommer med ett försleg till lönereglering för mili.iestaten, måste den äfven i sammanhang aflemna proposition om reglering för öfriga stater. Under frågans nuvarande skick måste talaren derföre önska afslag. Sedan alla talare, hvilka yrkat bifall, förenat sig om friherre af Ugglas ändringsförslag, upp: sattes detta som japroposition, men föll, såsom redan i onsdags nämndes, genom votering med 54 ja mot 106 nej, hvilka voro för afslag. Hr kommendörkapten Adlersparre: har ge: nom ombud begärt plats i vårt blad för följande reklamation, hvilken Nya Dagligt Altehanda skall ha vägrat inrymma: Till redaktionen af Nya Dagligt JAllehanda! Vördsammast anhåller jag det nedanstående uppsats måtte få plats utiredaktionens tHdnin.