Aftonbladet – 12 mars 1863, sida 3

hvilka alla äro muschiker, med kropp och själ tillgifna czaren, för hvilken de skulle gå i elden, om han befallde det, ha dertöre också sins emellan besynnerliga utlåtelse om siva officerare, om hvilka de påsiå at de ingalunda äro ortodoxa att de ej alltid dyrka helgonen. samt att de stå på vänskap. lig fot med fransmän och poleckar. Den simple soldaten är mera misstänksam än nå. gon polsk i verlden kan vara, och när han förlorat förtroendet till sin officer, lida de militäriska operationerna och disciplinen deraf; men disciplinen är hufvudvilkoret i alla armår och isynnerhet i den ryska, der sol. daten endast är en mas :in. — Helt olika är det deremot bland insurgenterna, ty dessa inviga sig åt döden. Detfinns väl de, som redan ångra sig, som finna den kalla bädden i skogarna outhärdlig, och som skulle vilja återvända till sina varma hem; men i detta fall äro deras chefer ej att leka med: desertören hänges i första träd, och till och med om det lyckas honom undkomma, är han långt ifrån i säkerhet hemma hos sig, ty komittns agenter skola ej undgå alt er tappa houom. — Hvad insurrektionens slut liga seger beträfler, så tro icke en gång de mest ötverspända insurgenterna derpå; men de äro för närvarande ölfvertygade om, att makterna skola blanda sig i saken, och de anse sig böra hålla ut så länge som möjligt för att lemna makterna tid att verka till deras förmån. Det berättes i polska kretsar till och med, att en nära anhörig till franska kejsaren låtit upprtna insurgenterna at vara vid godt mod, emedan Frankrike ej skall förbli neutralt. Jag vet ej, om dei verkligen förhåller sig så, men säkert är atv dylikt tal lifligt uppmuntrar insurgenterna, och att till följd deraf mången, som tvekat att förgälves uppoflra sig, nu skyndar att förena sig med insurgenterna. — Det försäkras äfven att Mieroslawski och hans följeslagare blifvit i Frankrike uppmuntrade af högt uppsatta personer att begifva sig till Polen. Hans följeslagare bestå st unga män, som gjort studier i ltalien och Paris. Men de äro snarare officerare än soldater. De skola bli ej litet törvånade öfver det polska klimatet, födda och uppfostrade, som de äro, utomlands och i varma länder. Mycket ädelt blod skall här förgås. Måtte Gud bistå dem!? I insurgenternas läger berättas det allmänt, att ett pris af 50,000 rubel skall vara satt på Langiewicz hufvud. När generalen fick höra detta, lär han ha onmärkt. att han för sin del skulle betala 100 000 rubel för vissa hufvuden. — Ryktet att Ku: rowski skall ha skjutit sig är osanut. Han lefver; man her till och med sett honom i Krakau. Han bar till natiopalkomitu ingilvit ett memorial för att rättfärdiga sitt upplörande; han erinrar om att hen flera gånger begärt att erhålla afsked, samt påstår, att dröjsmålet med valet af efterträ dere vållat de olyckor, för hvilka insurrekliopspertiet vill göra honom ansvarig. Ryssarne ha påstått, alt de sår, polackarne tillfoga de ryska soldaterna, vanligen till följd af den däliga polska beväpningen äro lindriga. Detta påstående är osannt De polackar, som äro försedda med bössor, i esammans skickliga och bepröfvade jägare. Deras bössor gå väl ej långt, n en träffa säkrare än ryssarnes, hvilka, med undanteg af-jägarne från. Finland och KurIsnd, vanligen skjuta mycket illa. För öfrigt äro ej heller alla ryska kårer försedda ned goda vidvapen; isynnerhet äro kossackernas och gränsbevokningens oftast mycket dåliga. Hvad beträftsr ce med liarne tillfogade såren, hvilka de sedanaste ryska bulleunerna med en helt ny termino!ogi benämna SkontnsionerX, så äro de, långtifrån att vara simp!a konptusioner, tvertor ofurst mycket farliga. I allmänhet är den of de polska insurgenterna begagrade tve eggade lien ett högst fruktansvärdt vopen, hvars verkninger mycket likna de afrikanska jägarnis bejoretters