rina till höger om sig. Allon, Stefan, Blom! och Elisabeth intogo den andra hörnsotfan. Vid fönstret midt emellan de båda sofforna alt Gurli, djupt sorgklädd och blickade med tankspridd min ut i rymden. e3 icke ens med en half tanke vera fästad vid cen scen som skulle uppföras. Stödd emot spiseln stod Walter med ögonen stadigt fästade på Beata. Nu bröts förseglingen. Beata vågade Enuppt andas. Häracahöfd ngen började att med hög och tydlig röst läsa testamentet, hvaruti Bengt Falkenstern tiil universalarfvipge ofall hans cgendom, med undantag af Birgersborg, som af honom blifvi äldt, utnämnde — bär höll häradshöfdingen upp och kastade en blick på de församlade — sin styfdotter Gurli Falkenstern. Tvenne rop af smärta följde bärpå. Det ena utgick trån Beata, som var färdig att falla i vanmakt, det andra från Gurli, som rusat upp ifrån sin plats och utropade: Nej, det är icke möjligt, denna olycka bar icke kunnat drabba mig.4 Min fröken, ni är Bengt Falkensterns enda arfvingeX, sade häradshödingen, Coch med undantag af några smärre donationer som han gjort tillhör er hela hans förmörenhet. Derpå fortsatte han läsningen af testamentet, — — — Tont Catharina skulle til sin löd åtvjuta en pension af 1000 rdr rmt; Walter skulle för sina trogna tjenster uppära en lifränta af 1000 rdr rmti; Lisa en vå 400 rdr mt. Blom och Elisabeth fingol 5000 rdr rmt hvar, såsom ett vedermäle aff fen dödes tacksamhet. Hvall fru vbn Stral