Aftonbladet – 10 mars 1863, sida 3

Scheldetuller och dess inverkan på svenska och norska handeln samt isytinerhet för dessa nationers sjöfart på Antverpen, Gent, Brissel, Löggn och Termonde. (KorröWöondens till Aftonbladet.) i Antwerpen A. 25 Febr. J: Tidningarbe hafva tillkännagifvit för mera än j. ett år sedan att belgiska regeringen hade förei slagit den svenska och norska att deltaga i ka italisering af Scheldetullen. Likaledes hafval de tillkännagifvit att svenska regeringen skall: hafva dragit i betänkande att härtill vilja be-: stämma sig, af orsak att Sverge och Norgeicke I. ha deltagit i 1839 års traktat, som afhandlade : Scheldetullen. od Denna orsak bör utan tvifvel icke längre in: verka på svenska och norska regeringen, dål. förslaget att inlösa eller kapitalisera Scheldetullen, numera är antagen med pluralitet, ickel: allenast af de makter som undertecknade 1839. års traktat, utan äfven af de flesta stater, som fi voro främmande för denna öfverenskommelse, :! likasom Sverge och Norge. Till och med de amerikanska staterna hafva . gifvit sitt bifall. . od Sverge och Norge, som ha bidragit till kapii. talisering af Sundskaoch Stadetullarne, kunna j: icke längre göra et undantag i närvarande fall; det är icke mera en juridisk fråga utan ett praktiskt och positivt intresse som här åsyftas. Betraktar man statistiken öfver belgiska handeln år 1861, som är ett officielt dokument, bekantgjordt åt allmänheten, så finna vi deraf att svenska och norska produkter införda till Belgien under 1851 öfverstiga 9 millioner francs, då deremot utförseln från Belgien till dessa län-. der knappt uppgår till 1v, million. Färaf kan man lätt sluta hvilken af de tvenne parter är den mest intresserade i denna fråga; men detta är blott en obetydlighet af det hela. Af 55,578 tons, importerade från Sverge och Norge till Belgien, deltog svenska och norska flaggorna med 33,881 tons. . Denna proportion är ännu större, då vi gå till exporten, ty belgiska flaggan har nästan icke deltagit deri; häraf vill man finna att svenska och norska fartygen nästan uteslutande dragal fördelen af skeppsfarten emellan dessa länder och Belgien, och så vice-versa. Men svenska och norska handelsflottornas operationer på Belgien inskränka sig icke allenast till farten emellan de respektive länder; svenska och norska fartyg ankomma till Belgisn från Ostoch Westindien, från Amerika, från Medelhafvet o. s. v. Dessa befraktningar från fjerran länder, dessa indirekta förbindelser äro icke mindre vigtiga för de svenska och norska rederierna, än farten emellan de båda parternas respektive länder. Under år 1861 hafva tillsammans 312 svenska och norska fartyg besökt de belgiska hamnarne.J lägga vi nu ingående och utgående tonnagen tillsammans, så uppgår densamma till något öfver 124.000 tons. Under sådana förhållanden kan man tydligen inse de fördelar, som en kapitalisering af Scheldetullen skulle medföra för Sverge och Norge, äfvensom de hinder som ovilkorligen måste följa om Sverge och Norge vägra att förena sig i denna sak med de öfriga sjöfarande staterna. Fördelarne och hindren hafva redan genom de allmänva bladen tydligen blifvit afhandlade; vi vilja blott i korthet här omnämna desamma. Beträffande svenska och norska prodrkier, så b lelen den, att de skulle åtnjuta samma viljad till Frankrike och ckt till England genom de nån som blifvit era äfven utst a traktaterna. nde svenska och morska farvg, så hafva inta sig följande fördelar: 1:0. Vissheten att för alltid vara befriade ifrån Scheldetullen, som annars skulle kosta dem årligen omkring 150,000 francs. 2:0. Hel eftergift af tonnagen i Belgien, som för svenska och. norska fartyg uppgår årligen till 80 å 100.000 francs. 3:o. Nedsättning i lotspenningarne, ännu en besparing af omkring 15,000 francs om året, utan att nämna andra förmåner genom blifvande förändringar i Antwerpens lokala afgifter, som skola förenklas och nedsättas. I få ord, genom Scheldetuilens kapitalisering, i förening med afskaffandet af tonnagen och sättning af lotspenningarne samt förminskning i lokala afgifterna, skulle belgiska hamnarne blifva ibland de mest fria och minst kostsamma i verlden. Sådant blefve resultatet, som bör noga i betraktande för de nationer, som egna sjöfarten. Se der de fördelar, som Sverg Norge ha att vänta sig, om de ingå på ku sering af Scheldetullen; men på andra sidan, om de vägra, så blifva följderna: Belgien upphör att betala för dem Sclhieldetullen, och vidblifver att låta dem erlägga närvarande utgifter, såsom tonnage, lotspenningar och hamnutgifter. Det tyckes till och med att dessa mått och steg redan äro beslutade och bestämda, för att tillämpas på de få stater, som möjligen ej skulle vilja ingå på friköpandet af Scheldetullen, och på sådana nationers fartyg vill man troligen komma att pålägga en enda afgift, som motsvarar på en gårg Scheldetullen, tonnagen, lotspenningar och hamnpenningar. Vi antaga att denna afgift kunde blifva 5 fres pr ton extra, hvaraf 3 fres vid inkommandet och 2 fres vid utgåendet, så att den skulle drabba ett fartyg på 400 tons med en förhöjd afgift af 2000 francs för hvarje resa. Verkan af ett sådant steg skulle blifva omedelbar och grundlig. Svenska och norska fartygen måste då upp: höra att blifva befraktade på Belgien; de skulle till och med ej kunna bibehålla farten emellan Sverge, Norge och Belgien; ty de skulle icke kunna täfla med andra nationer, såsom hannoveranare, danskar, hanseater, mecklenburgare, ryssar etc., som då komma att draga alla fördelar af kapitaliseringen. Det är väl sannt att det finnes emellan Sverge och Norge, på ena sidan och Belgien på den andra, en konvention om recipr citet i Bjöfartsangelägenheter; men denna konvention är icke längre gällande än till dess en åf köntraherande makter skulle hafva tvillkännagifvit motsatta afsigter. Le tout aussi longtemps que Vune des deux pas ties contraciantes naura pas fait conneitre ä Vautre des intentions contraires. Således är det i belgiska regeringens makt att kunna uppsäga densamma en eller annan dag. Efter alla upplysningar, som vi ha kunnat förskaffa oss, så ämnar belgiska regeringen, ehuru som vi tro, högst ogerna, att begagna sig af denna rätt, såvida svenska och norska regeringen skulle fortfara i att afslå Belgiens proposition. Skulle olyckligtvis detta blifva fallet, kan man icke göra. den belgiska regeringen någon förebråelse för följderna. Belgien kommer d att betala till Hoiland den andel som Sverge och Norge skulle hafva erlagt för kapitaliseringen, hvaremot man icke med billighet kan for