Aftonbladet – 6 mars 1863, sida 3

ti på Å millioner rdr svenskt. 21 Konungen har tilldelat kompositören Half-I dan Kjerulf medaljen pro literis artibus. 1) De norska skjutgillenas antal har stigit j ) till 139 med 11,000 ledamöter. Från Kongsberg äro till dem levererade 1940 gevär. DANMARK. I holsteinska ständerförsamlingen har baron Blome föreslagit att meddela tyska förbundsdagen de under innevarande session förelagda akter, betecknande den ställning, hvari församlingen befinner sig till danska regeringen, under uttryckande af den förhoppningen, att det må lyckas tyska förbundsdagen att vidtaga lämpliga åtgärder för att åt hertigdömet Holstein betrygga dess rättigheter och intressen. Prinsessan Alexandra ankom till Hamburg i lördags och blef der mottagen med stor högtidlighet, hurrarop och illumination. Regeringen berättas hafva, i anledning Jaf holsteinska ständernas adress, utarbetat en memoir för att visa omöjligheten af att komma tillrätta med Holstein och nödvändigheten af ett frånskiljande. Denna me-. moir skall vara tillställd engelska parlamentets främsta ledamöter. I) Från Fanö på Jutland förmäles att man hittat ett rå, som tillhört den förolyckade. preussiska fregatten Amazonen, ENGLAND. Den 27 Februari föreslog Hennessy i underhuset, såsom redan på telegrafväg är be kant, att en adress skulle tillställas regeringen, hvari borde ådagaläggas, att vissa af Ryssland till England och andra makter ingångna förbindelser i afseende å Polen ej bhfvit uppfyllda, utan brutits; att polackarne i åratal med stort tålamod fördragit kränkningen af deras nationella rättigheter; att deras töliga hållning och patriotiska sjelfbeherrskning slutligen strandat mot allt mera sig hopande oerhörda brott, samt att konungariket Polen nu är skådeplatsen för en förhärjande kamp mellan de ryska trupperna och det till förtviflan bragta polska folket; hvarpå man i adressen vördsammast skulle föreställa II. M:ts regering, alt dessa I fakta kräfva Englands inblandning, om det vill hålla sitt offentligt gifna ord och sina högtidligt ingångna förpligtelser. Sedan åtskilliga talare bärefter uppträdt till förmån för Polen, tog dord Palmerston till ordet och förklarade att han ej återkallade något enda af sina förra yttranden om Polen. Wienerfördraget hade blifvit systematiskt kränkt i afseende å Polen, och det var omöjligt att ej känna den djupaste sympati för den polska nationen. Rörande den preussisk-ryska konventionen yttrade han derefier: Huru mycket vi änmåste fördöma dess anda och syftemål, så föranlåta mig likväl de underrättelser jag erhållit till den tron, att de farhågor vi hyste i afseende ä konventionen icke skola förverkligas. BSäsom jag tror har konventionen icke blifvit ratificerad, och jag är ej blott på grund af hvad som tilldragit sig på den preussiska landtdagen, utan äfven till följd af de underrättelser vi erhållit, benägen att antaga, att den sannolikt icke skall komma till praktiskt utförande. (Hör, hör!) Jag talar dock ej officielt, utan på grund af de underrättelser vi erhållit, ty någon afskrift af sjelfva konventionen ha vi ännu ej fått. Jag hoppas att det må förhålla sig så; ty en dylik inblandning af Preussen i de nuvarande polska händelserna skulle öfverallt mötas af en sträng förkastelsedom, likasom den redan mött en sådan, och om på denna enligt en konvention skedda inblandning händelser skulle följa, så skulle hon lända den preussiska regeringen till vanheder.4 ( Bifall.) Han ansåg, fortfor han, Rysslands kejsare för en herrskare, hvilken Polens väl låg om hjertat. Men utan tvifvel stod den nyligen verkställda konskriptionen i skärande strid mot en dylik sträfvan. Denna sistnämnda åtgärd, den så kallade konskriptionen, förklarar fullkomligt den i Polen utbrutna re volutionen. Det var en högst barbarisk handling, det grymmaste dåd af politiskt tyranni urder skenet af en rent militärisk åtgärd. Det var således ej underligt. att polackarne gripit till vepen, för att förhindra ytterligare verkställande af en dylik åtgärd. Han kunde ej föreställa sig annat, än att för en af kejsarens af Ryssland tänkesätt lifvad furste vore militärisk framgång i detta fall en stor olycka. Om insurrektionen qväfdesj. så skulle han herrska öfver ett land, hvarsi: slätter voru dränkta i blod och städerna rykande grushögar. En upplyst suverän såsom kejsar Alexander skall sannolikt vara benägen att gifva polackarna amnesti och förläna dem de fördragsmässigt utlofvade in stitutionerna. Han hoppades att Hennesy skulle åtnöja sig med underhusets enhälliga meningsyttring och ej framhärda med sitt förslag, mot hvilket ganska allvarsamma invändningar kunde göras. England eger enligt fördraget i Wien rättighet, men ej pligt att intervenera. Det öfverensstämde med den saks intresse hvilken låg underhuset och landet om hjertat alt, enligt Walpoles förslag, ansvaret att i denna angelägenhet meddela kronan råd öfverläts åtregeringen, Disraeli instämde i detta sieta yttrande, och anmärkte att hufvudändamäålet med mot:onen varit att begära en meningsy4tring af underhuset. Hennesy återtog härefter sitt) förslag. TYSKLAND. Kölnische Zeitung för den 28 Febr. varnar i en ledande artikel preussiska regeringen och de olika jartierna för den trygghet I hvilken de alla synas invagga sig i fråga om ett franskt infall i Rhenländerna. Ifrågavarande tidning förklarar, att utsigten till ett krig med Frankrike bar sedan 1815 aldrig varit större än nu. Trots alla vänliga ord fasthåller franska regeringen sin fordran att konventionen, såsom ett brott mot icke inblandningsprincipen, skall upphäfvas, samt begär af Ryssland, att Polens fria författ-: ning skall återställas. Denna fordran mildras ej deraf, alt YFrance visar, huru lätt det är för Preussen att efterkomma Fronkrikes begäran, emedan nemligen Ryssland . aldrig önskat konventionen och ej har något mot dess öfverkorsande. Preussiska rege-l tingen hannac avnharligan att KrRAlind ale 11