Aftonbladet – 28 februari 1863, sida 3

i rör omlöpande vatten och med kakelugnar, Kalortferer, m. m. — Förbättradt framställningssält af garfämne ur ekbark. — Dubbelhärdade rakknifvar. — Skriftelegrafens införande i Frankrike. — Konstant elektrisk stapel, utan mellanväggar och med en enda väska. — Fotografisk emaijering och glasmålnicg — Tobaks verkan på fotografier. — Skyddsmedel emot eldsfara genom ångor af sprit; fotogen, terpentio och dylika ämnen. — Förenkling i sättet ait förvara inlagda eller insy!tade ämnen emot jäsning eller röta. — Glyelokoll, framsk tillsats af välklister. — Siifverpulver af womordentlig finhet. borsorter från Höganäs, Stourbridge, Garnkirk, m. ., jemnförda I afseondo på eldfasthoten, Af Canr Biscuorr. (Dingers Journal. 1863. Första Januari-häftet.) Den engelska leran från KStourbridge har länge varit ryktbar såsom den mest eldfasta man känner; men under forskningarne i England efter tillräckligt osmältliga lersorter för Bessemers jernberedningssätt, har man för omkring ett år sed n utrönt att ett ännu mera eldfast ämne till smiltugnar och deglar förekommer vid Garnhirk i Skottland. Doktor Car! Bischoff, en berömd kemist och mineralog vid Ehrenbreitstein am Rhein, som märkt att lera från I ganäs begynt mer och mer användas i Östersjöländerna, oaktadt dessa engelska rön, och fupnit priset på den (1 fran för svensk tunna om 200 kilogrammer) särdeles billigt, har häraf föranledts till en fullständig granskning af Höganäs-lerans sammanstittning och egenskaper. Han har jemfört 9 särskilda sorter deraf med lera från Stourbridge, Garnkirk, Coswen, Newcastle upon Tyne, Wales, Derby, m. fl. och dervid gjort den oväntade upptäckten att flera sorter Höganäslera kunna uthålla jemnförelse med Stourbridgelera och att tvä till och med uppnå Garnkirkleran i eldfasthet och andra för praktiskt behof nödiga egenskaper. Öfver försöken och deras resultater har han jåtit införa en särskild uppsats i det ofvannämnda jurnalhäftet, hvartill vi måste hänvisa, då uppsatsen är alltför speciel och vidlyftig för att passa för ett dagblad. Inhemskt insektpniver. Det på Kankasus och i dess grannskap vildt växande Pyrethrum roseum eller Pyretwrum purpureum, hvars torkade och finmalda blommor utföra den under namn af Persiskt insektpulver ekania handelsvaran, bar redan i flera år varit odladt i Stockholmstrakten, nemligen på Landtbruksakademiens experimentalfält, och det förtjenar att spridas öfverallt såsom en täck blomsterväxt för trädgården, dess nytta motskadliga insekter oberäknad. Men som endast blommor na och inga andra delar af växten duga till insektpulver, så kunna rmånga år förflyta innan odlingen hinner motsvara handelns behof. Möjligen har någon slutsats af detta slag föranledt de försök, som anställts i Belgien, för att ibland vestra Europas vildväxande blomster hitta ett vederlag för den österländska växten; emellertid omförmäles i Journal de Pharmacie d Anvers att man funnit det sökta vederlaget hos en på åkrar och vid gator ganska allmän växt, Anthemis Coiula (Surkullor). Blommorna deraf, torkade i skugga och finstötta, verka lika kraftigt emot flugor, väggohyra, loppor, bladlöss, myror 0. 8 v., som äkta persiskt insektpulver. Öm de äfven fördrifva mal, nämnes likväl icke. I Sverge blomma surkullorna från Juni till Okteber, och träffas stundom i stort öfverfiöd. De likna kamillblomster till utseendet, men ej till Jukten, som är vidrig; den mildras likväl genom torkningen. Konstgjutning af jorn i jernformar. Af R. Gyssen, Bruksförva tare i Haussen, i Wiesenthal, i Baden. (D-ngers Jou nal. 1863. Andra Januari-bäftet). Modellformen bildas af gips, i stycken med kilformigt ihopslutande fogar. Sed-n dessa stycken blifvit noggrannt tillhopapassade kring urbilden eller modellen, öfvergjutas äfven de med gips, i två halfvor, som sålunda bilda ett sam manhållande hölje kring den egentliga formen. Gjuthål anbringas såväl på hölje som form, i dertill lämpliga fogar. Efter torkning och varsam isärtagning af for. mens och höljets stycken, afformas de samtligen i gjutsand, för att kunna gjatas i jern. De sålunda slutligen af gjutjern bildade formstyckena behöfva föga rättelser genom ciselering, så framt formningen skett med behörig sorgfällighe. Jernformens stycken, sammanpassade och insatta i sitt jernhölje, inspännas 1 en stark jernring, som säkert förenar alltsammans till ett helt. Inspänningen sker med kilar, så att den kan lätt och skyndsamt lossas, hvilket ej skulle kunna ske lika lätt med skrufvar; Jernringen är på två diametrala punkter försedd med axeltappar, så att fela formen kan med dem hvila i ett par lager på ölverkanten af en jernlåda, som är tillröckligt rymlig för formens omstjelpning. Vid bruket af denna jernform måste man börja md att värma den? till undvikande af damm sker detta bäst på varm slagg. När formen fått 65 till 75 graders C. värme, upplägges den på sina lager och fullgjutes, sakta men i jemn ström, med jern. I mån af jernets hetta lemnar man formen i ro 2 till 3 minuter; men derefter omstjelpes den, så att jernet får rinna ut i lådan. Alltsammans rinner likväl icke ut: inuti formen qvarstannar öfverallt ett skal om1 till 2 liniers tjocklek, hvilkets utsida troget återger modellen. Detta skal utgör nemligen bilden, som följaktligen fås ihålig, ganska tunn i I godset och mycket lätt. Till förekemmande af I ojemn krympning och deraf förorsakad kastning I eller sprickning under svalnandet, måste den likväl så fort som möjligt tagas ur formen, så att den kan ännu glödhet läggas att kallna på torrt kolstybbe. Då hela förfarandet egentligen är hvad man kallar Sgjutning i coquilie, så inträffar här, likasom vid all sådan gjutning, att gjutgodsets yta blir flinthård och ofilbar. För att kunna med filen borttaga vanställande gjutsöm, om. sådana finnas, måste man följaktligen aducera gjutgodset, gehom att kringpacka det med fin hammar: slagg i en jernlåda och rödglödga denna 12 till 16 timme: r.7 Man skulle kunna tro att detta slags gjutning blir kostsam; men uppfinnaren har genom jemn: förelse ådagalagt att kostnaden uppväges af vin sten så snart fråga är om flera afgjutningar efter samma mönster, t. ex. för alla slags arki: tektoniska prydnader, för basreliefver, byster 0. 8 v. Han hänvisar i sådant afseende på den långa tid, som äfven en öfvad finformare behöfver, för att frambringa en möjligen af 150 til 160 delar sammansatt form med sin kärna, och huru gjutningens lyckliga utgång likafullt kar äfventyras genom någen omärklig bristfällighe antingen hos kärnan eller formen. En till utse ende oväsentlig småsak kan sluta många vec ogn mnhaga ng on filalntning Ånvänder Atpl