Aftonbladet – 28 februari 1863, sida 3

en halftimmes tidsåtgång för hvar; och om en gjutning skulle misslyckas, så behöfs blott en halftimma till anställandet af en ny. Öfver värmningsanstalter mod i rör omlöpande vatten, och med kakelugnar ech Ealoriferer, mm. im. har man i Bäöjern och Osterrike anställt jemnförelseförsök, för hvilka redogöras i Dinglers Journal b. CLXYV, h. 6, och om ledt till den slutföljden att vattenvärmningsanstalterna äro 15 till 20 procent förmånligare än de öfriga. Förbittradt framställningesätt af garfningsämne ur okbark. (Cosmos, 1862, Oktober). Den färska och finmalna ekbarken öfversjutes med vatten i ett kar som har lufttätt lock, och lemnas sedan orörd i flera veckor. Derefter silas vätskan och bringas i lindrig värme, så att en svag alkoholjäsning uppkommer i densamma. I detta tillstånd eger den en utmärkt garfvande förmåga och måste vid användandet utspädas med vatten. De deri garfvade skinnen äro mjukare och tätare än de med vanliga garfningsmedel behindlade, oberäknadt den fördelen att barken lemnar på detta sätt mera garfämne än annars. Att uppbettabarken jemte vätskan skulle inverka menligt, emedan den i barken befintliga fröhvitan, som utgör det jäsningsväckande ämnet i barklagen, derigenom stelnar och bir overksam. Vätskan bör ej heller 1å hinna surna, emedan jemniörelsefrsök hafva upplyst att hon verkar längt kraftfullare medan den sprithaltiga jäsningen varar och ej öfvergått till ättikjäsning. Buobbelhärdade rakknifvar. (Les Mondes. 1863.) . Jeme Bessemers, Krupps och Fråmys upptäckter i ståltillverkningen förtjena omnämnas de förbättringar, som skett af Part idge i England och Alezand:e i Brissel i sättet att genom härdning och cementering gifva stålet en mer och mer stegrad motståndskraft emot nötning. Partridge upphettar för detta ändamål stålet i ett bad af bly eller annan lättsmält metall, beströr det med ett pulver af blodlutsalt, salpeter och koksalt och indoppar det på nytt i metallbadet. Man känner således badet och pulvret; men måttet på beståndsdelarne i detta tär icke bekant. Genom en liknande dubbelhärdning, men som ännu mera förhemligas, härdar Alexandre stålpennor och rakknifvar. Rakknifvarne äro isynnerhet märkvärdiga. I varaktighet mot oxifering och nötning närma de sig diamanter. Man har redaw i Paris knifvar af Aiexandres tillverkning, som begagnats i flera månader dagligen och på en mängd olika skäggborst, utan att ha blifvit slöa eller behöft ny slipning. Skriftelegrafens införande i Frankrike. (Les Mondes. 1863, 1:a häftet.) Sedan man en längre tid försökt den af abbå Caseru uppfunna skriftelegrafen på linien emellan Paris och Lyon, med fullkomlig framgång, var man omkring den 12 Februari detta år sysselsatt med utsträckningen af linien till Marseille. Denna telegraf kopierar på mottagningsstället samma skrift, som framlägges för den på afsändningsstället. Konstant efektrisk stapel. utan och med en enda vät Af FIGUIER. (Les Mondes. 1863.) Stapeln liknar Bunsens genom sin kraft, Dcmiells genom sin jemna verkan och de äldre staplarne genom sin enkla sammansättning. Elementerna äro sammanparade skifvor af gaskoks och en lätt syrsättlig metall, som i ett tråg af glas, porslin, guttaperka eller trä nedsönkas i en lösning af ett jernsalt och en jernchlorar; man erhåller denna vätska genom att med chlor mätta en lösning af jernvitriol. Ett enda par sönderdelar vatten ganska kraftfullt, och vid pröfning med voltametern har man erhållit nästan samma jemna belopp af gas utan afbrött, i tre dygn. Fotografisk emaljering och glasmålning. Af JouBERT. (Repertoire de Chemie. 1862) Sedan den sta, som skall mottaga målningen, blifvit noggrannt rengjord, utbredes derpå en sorgfälligt silad blandnivg af honung 3 vigter, ägghvita 3 vigter, mättad lösning at tvåfaldt kromsyrad amoniak 5 vigter och vatten 20 till 30 vigter. När detta ljuskänsliga öfverdrag torkat, lägges en positiv fotografi derpå, och alltsammans utsättes hastigt för ljuset, tills en svag negativ bild erhållits på emaljeringsytan. På denna yta anbringas glasflussen eller emaljfärgen, i form af ett doftfint puver, med tillhjelp af en mjuk pensel; bilden framträder då i positivt skick. Den fästes med alkohol, hvartill ättiksyra eller qväfsyra blifvit blandad. Den emaljerade ytan sköljes slutligen i ett rymligt kärl med vatten, hvari kromsaltet snart upplöser sig, under det att emaljen stannar qvar. När den derefter torkat, är den i ordning att insättas i muffeln till emaljfärgen8 eller glasflussens fastsmältning. Tebals verkan på fotografier. I den engelska korrespondensen till Monieur de a photographie, såväl som i Repertoire de Chemve för 1862, förekomma åtskilliga uppgifter om tobaks egenskap att föranleda beslöjade eller töckniga fotografbilder, och det icke endast genom rök, utan genom blotta ångan såväl efter cigarr-rök som af snus. Skyddsmedel omot cldsfara genom åagor af sprit, fotogen, terpentin och dylika ämnen. Af SURMAY. pm (Buletin de la Societ dencouragement. 1861.) Detta skyddsmedel grundar sig på samma rön som Davy gjort när han uttänkte sin säkerhetslampa. Mynningarne af de apparater, hvari sprit beredes, betäckas med messingsträdsnät med , millimeters masker och på samma sätt afsöndrar man andra lättantändliga ångor från åtkomsten af eld eller fiammor. Förenkling i sättet att förvara inlagda eller insyltade ämnen emot jä eller röta. Af Dusct och ScHröpEr. De upphettas, liksom vid Appertska förvaringssättet, till kokpunkten, men utan attflaskan behöfver korkas på förhand. Man tillsluter henne blott i samma ögonblick hon skall tagas ur vattenbadet, men icke med en kork, utan med en tätt inpackad propp af kardad bomull. Den luftsom silar sig in genom bomullen föranleder ingen jäsning eller röta, och det inneslutna kan hålla sig oförändradt flera år. ning