danska monarklens ordnande, 11 skrilvel1. ser af h. exe. grefve Manderström till svenska sändebud i utlandet, nemligen till ministern i Köpenhamn afd. 14 Mars 1861, till ministern Berlin at d. 14 Mars 1861, till ministern i London af d. 29 Mars 1861, . till ministern i London af d. 12 Maj 1861, : till ministern i London af d. 29 Dec. 1861, till ministern i Köpenhamn af d. 12 Jan. 1862, . till ministern i Berlin d. 27 Febr. 1862, till ministern i London af d. 6 Maj 1862, . till ministern i Petersburg af.d. 30 Dec. 1862, Ii till ministern i Köpenhamn af d. 21 Jan. 18631 och till ministern-i Paris d. 27-Jan. 1863. Vi hinna i dag blott meddela de fyra si-1 sta skrifvelserna i denna samling, så lydande: Statsministern för utrikes ärendena till K. M:ts minister i London den 12 OGktober 1862, (N:o 70.) Från mer än ett håll hafva vi erfarit, att lord Russell nyligen varit sysselsatt med utarbetandet af ett förslag till organisation af den danska monarkien i ändamål att bilägga tvisten emellan Danmark och Tyskland, äfvensom att grunderna för detta förslag, innan de, under form af råd med afseende på en slutlig och tillfredsställande lösning af tvistefrågan, blifvit kabinettet i Köpenhamn meddelade, på förhand och på förtrolig väg kommit till kabinetternas i Berlin, Paris, S:t Petersburg och Wien kännedom. K. M:s regering kan icke annat än vara) erkänsam för det välvilliga intresse, söm henhes Storbritanniska Majestäts regering egnäråt detta ärende, och betviflar icke ett enda ögonblick de upphöjda och oväldiga åsigter, som ofelbart leat till grund för de råd, lord Russell velat gifva. å vi emellertid endast genom ett helt kort sämmandrag fått kännedom af dessa, äro vi icke i tillfälle att kunna bedöma graden af den praktiska nytta, som de kunna erbjuda den anska regeringen, och af hvilken ensamt deras antagande kan från denna regerings sida betingas. Vi tveka icke att uttala, att, beträffande dem i deras helhet, sådane de blifvit för ) oss framställda, vi hysa något tvifvelsmål om möjligheten af deras verkställbarhet i Danmark, äfvensom kanhända beträffande deras obetingade antagande från Tysklands sida. Vi kunna misstaga oss, men vi frukta att helstatsbyggnaden, som man försöker att åter uppföra, hvilar på en alltför osäker botten för att grundvalarne någonsin skulle kunna blifva rätt fasta. A andra sidan, och enligt de underrättelser, som från Köpenhamn kommit oss tillhanda, försäkras bestämdt, att hr Hall, som sedan lån; tid tillbeka varit sysselsatt med ett förslag til den danska monarkiens omorganisation — ett arbete, underkastadt stora svårigheter och som erfordrat ett långt förberedande studium — förklarat att detta förslag ofördröjligen komme att blifva fulländadt och att han då genast ämnade meddela detsamma åt Danmarks allierade och vänskapligt sinnade makter i den så önskvärda afsigten att erhålla deras gillande deraf. Denna nya organisation sku!le komma att grunda sig på en fullkomlig afsöndring i administratift hänseende af hertigdömet Holstein från den öfriga monarkien: den skulle fullkomligt tillfredsställa alla tyska förbundets fordringar beträffande detta hertigdöme, och på samma fång uppfylla alla de förbindelser, som Danmark med afseende å hertigdömet Slesvig iklädt sig. Under sådana förhållanden har det synts K. M:ts regering, som skulle, derest tvenne förslag sålunda komme aft korsa hvarandra, lätteligen kunna inträffa, att de motarbetade hvarandra, och att härigenom det af det ena eller andra af dem förväntade resultat kunde komma att lida skada. Detta kan ögonskenligen icke vara H. storbritanniska M:ts regerings mening, då denna endast afser ästadkommandet af en sådan sakernas ordning, som vore egnad att tillfredsställa begge parterna. Stödjande mig på depna förmodan, som för mig synes ovedersäglig, anser jag mig böra anmoda tit. att fästa h. exc. lord Russells uppmärksamhet på denna punkt, samt att, å tit:l regerings vägnar, underställa hans pröfning dessa åsigter rörande lämpligheten af ett uppskof med det officiela meddelandet af detta förslag, till dess att den danska regeringen fått tillfälle att till H. storbritanniska M:ts och öfriga allierade vänskapligt sinnade regeringars kännedom framställa det af denna regering sjelf utarbetade förslag. Här-I vid förutsättes naturligtvis, att det icke kan) dröja länge, innan detta förslag blifver framstäldt, och att det uppskof, hvarom hemställan ) till den storbritanniska regeringen göres, ickel skulle komma att utsträckas längre än till för-. loppet af några få veckor. it. är bemyndigad att föreläsa hr grefve Russell denna depesch och att lemna honom en afskrift deraf, om h. exc. derom yttrar en önskan. Emottag c. a (undertecknadt:) MANDERSTRÖM. Utdrag af depeschen n:o 50, från statsministern för utrikes ärendena till K. M:ts minister i S:t Petersburg, baron Wedelfe bers; Stockholm den 30 December DE Hr Daschkoff har nyligen meddelat mig en depesch från furst Gortschakoff af den 1 denna månad, gamla stilen, beträffande tvistigheterna mellan Danmark och tyska förbundet, och hvaraf jag härhos får äran bifoga afskrift. ag får äran anmoda tit. att begagna första tillfälle att för h. exc. hr vice-kanslern uttrycka )K. M:ts regerings hela erkänsla för detta så välI villiga och vänskapliga meddelande. Vi bafva, såsom denne statsman äfven anmärker, under den långa tid, som denna beklagansvärda strid fortgått, ofta med det kejserliga kabinettet utbytt förklaringar beträffande detta ämne, och vi lyckönska oss uppriktigt till den öfverensstämmelse i tänkesätt, som för det mesta egt rum, vare sig att vi för detta kabinett framställt våra åsigter, eller att detsamma benäget meddelat oss sina. Furst Gortschakoff misstager sig icke i sin förmodan, att vi följa hvarje skiftning af denna fråga med en sorgfällighet, som ålägges oss icke mindre af våra tänkesätt! emot en vänskapligt sinnad grannstat, än af våra egna intressen; och h. exc. har i dag gifvit oss ett bevig på den omtanka, som han sjelf egnar åt denna angelägenhet genom de meddelan en han gjort oss angående frågans nuvarande ställning, och de förslag, som af H. Stor-Britanniska M:ts kabinett blifvit framställda för att åstadkomma en lösning deraf, för hvars framgång vi i vida högre grad än hvarje annan tredje makt äro intresserade, och som wi skulle skatta oss lyckliga att se bragt till ett önskvärdt slut. Vi veta att värdera det förtroende, som den kejserliga regerin-: en bevisar oss genom att gifva oss del af sina sigter och sina äåtgöranden, och vi skulle anse oss illa svara deremot, om vi icke med en fullkomlig och obetingad uppriktighet komme densamma till mötes. Om vi än icke äro så lyckliga att i hvarje punkt kunna dela den kejserliga regeringens åsigter, hysa vi emellertid en innerlig öfvertygelse att vi, oaktadt någon me-l ningsskiljaktighet beträffande medlen att vinna det resultat, som utgör det gemensamma före-! målet för våra önskoingar, dock i hufvudsaken äro af samma tanka. Då Londoner-kabinettets förslag icke blifvit K. M:ts regering delgifve, har det hittills icke tillkommit densamma att angående dem yttra sin mening. Då nu. genom den keiserliga re