lit i aflägsna länder. De polackar åter, hvilka icke hade slutit sig till de sammanvurnas attal, beherrskades af forhågan att etraktas som misstänkta, och de beslöto sig derföre till att öfvergifva städerna och deltaga i uppresniogen. Så förhåller sig saken, och jag förklarar att de åtgärder, som jag här angifvit, ehuru icke -använda emot ett fullkomligt stilla och lojalt tolk, likväl äro af en sådan natur, uti en erigelsk minister aldrig skulle vilja blottställa sig för ätt söka rättfärdiga dem. (Bi Fallsyttringar.) I de konferenser, som jag haft med rysla ministern och i min korrespondens med hennes majestäts ambassadör i Petersburg, hak jog ej kunnat unde:låta att uttrycka min opinion över det som jag ej tvekar att betrakta som den mest okloka och den mest orättfärdiga åtgärd, som ryska regeringen någonsin kunnat vidtaga. (Bifallsyttringar.) Hvad de förbindelser anbår, söm Preus-. ens ftepering skulle ha ingått för att bjelpa till att dämpa uppresningen, så vill jag räga att jeg i detta ämne hatt konferenser med Preussens och Rysslands ambassadörer, hvilka icke gifvit mig någon kopia af den afslutade konventionen och sagt mig att de sjelfva icke erhållit någon sådan. De ha emellertid meddelat mig hbufvudsakliga innehållet af konventionen. Ryske ambassa dören sade mig i dag, att det icke är en konvention i ändamål att undertrycka uppresningen i Polen; och jag har af honom och af preussiska ambassadören erhållit följande upplysningar rörande konventionens syfte. Ifall Preussen vore fullkomligt neutralt. så skulle de ryska soldater som beträdde preussiska området, vare sig för att der taga sin tillflykt eller för att dit förfölja insurgenterna, afväpnas och så förblifva, så länge de der qvarblefvo. Men i stället för detta har man nu öfverenskommit, att de ryska soldater, som skulle flykta in på preussiska området, få behålla sina vapen, samt alt i händelse de dit komma under förlföljandet af de polska insurgenterna, de befullmäktipas att förfölja dessa på preussiska området Och att der ta dem till fånga i fall de kunna. (Allmän sensation.) Sådana äro — efter hvad jag af mundtliga meddelanden kunnat uppfatta — de mellan R-ssland och Preussen nu ingångna förbindelser. Hvad Österrike angår så har dess ambassadör låtit mig läsa en depesch, som redogör för bans regerings politik, och hvaruti förklaras, att Österrike icke kommer att taga parti emot uppresningen, men att det samvelsgrannt vill iakttaga sina med Ryseland ingångna förbindelser. Österrike skall ej tillåta, att vapen eller andra krigsförråd föras öfver dess gränser, eller att beväpnade personer sådana som insurgenterna begagna sig af någon skyddsort på österrikiska området för att derifrån angripa Polens ryska provinser. Meni öfrigt har österrikiska regeringen icke vidtagit några sådana åtgärder som dem jag nyss anfört om Preussen. Österrikiska regeringen förklarar i kejsarens namn, att denne önskar se siva undersåter inom Galizien fortfarande i åtojutande af alla de privilegier sor blifvit dem hittilts beviljade; att han ej ämnar till nämnde land försända flera trupper än dem som befunno sig der före resningens utbrott, och att han sätter fullt förtroende till sitt folk. (Bifallsyttringar.) Jag har ej kunnat anderlåta attför preus siske ambassadören uttrycka min opinion, att hans regering genom sitt deltagande i d.nna uppresnings undertryckande gjorde sig i viss mån ansvarig för de vidtagna våldsåtgärderna vid rekryteringen. (Bifall. Jag anser mig nu ha för huset framställt ella de omständigheter i denna fråga, hvilka hittills kommit till min kännedom. Hvad åter angår att gifva råd, så måste sådent ii föremål för den mest allvarliga öfveiläggning. Hittills känna vi hvarken upp: resningens hela omfång eller dess sylten. Vi veta ej huruvida det blott är fråga om ett enkelt utbrott af förtviflan, som gods cgarnes inflytande skall lyckas med framgång bekämpa, eller om deremot insurrektionen kommer satt gestalta sig till en stor nationel rörelse. Under sådana förbällanden måste jag vägra att framlägga de hand: lingar som gretve Ellenborough begärt. Lord Malmesbury. Jag har ej rätt kunnat uppfatta huruvida i den händelse, att insurgenterna flyktade in på preussiska området, utan att dit förföljas, de då skulle af preussiska regeringen utlemnas åt den ryska. Medan jag har ordet måste jag uttrycka mitt beklagande i anledning af Preussens beteende.4 Lord Russell. Jag känner ej huruvida det uti konventionen finnes stadganden som bestämma det af den värde ledamoten betecknade förhållande. 4 Åeasssssternsänstenksn to