Aftonbladet – 27 februari 1863, sida 7

för alla grenar af medicinalverket, och som med flertaligare lärarekrafter och sida rikare undervisningsmateriel kände sig i stånd att meddela en medicinsk undervisning, fullt jemngod med fakulteternas, såsom en orättvisa uppfatta den undero: dnade kompetens, som tillerkändes dess utexaminerade elever. I följd af nu antydda förhållanden kunde icke någon enig samverkan uppkomma mellan fakulteterna och institutet. Försök gjordes vältid efter annan att åtstadkomma ett närmande mellan läroverken och en bättre inrättning af dem; men dessa strandade mot den stridighet i åsigter som uppenbarade sig emellan universiteternas fakulteter å ena sidan samt Caroiinska institutet å den andra. Sedan genom de nya statuterna för universiteten i Upsala och Lund den 2 April 11852 samt Kongl. Maj:ts nådiga skrifvelse till hans kongl. höghet kronprinsen, universiteternas dåvarande kansler, den 22 April 1853, blifvit uttryckligen föreskrifvet , att medicine kandidat borde, för att kunna till undergående af licen tiatexamen emottagas, tjenstgöra vid hufvudstadens kliniska inrättningar minst ett år (en föreskrift hvarigenom stadfästades den redan utbil dade praxis, enligt hvilken dylik tjenstgöring egt rum äfven innan licentiatexamen absolverats), hvaremot i fråga om klinisk tjenstgöring vid barn bördshuset fick förblifva vid hvad derom till förene vore stadgadt, samt, Carolinska institutet alltså fått åliggandet att undervisa universiteternas läkareelever både före och efter licentiatexamen, började man likväl allmännare inse behofvet af den medicinska undervisningens ordnande i sin helhet. Under tiden hade rikets ständers uppmiärksamhet äfven varit riktad på ifrågavarande ärende. Vid pröfningen af Kongl. Maj:ts nådiga proposition till 18:0 års riksing angående fi rhöjdt anslag till Carolinska institutets stat, föreslog statsutskottet, efter att hafva påpekat den vidsträcktare verkningskrets och la inflytande på den medicinska undervisningen institutet erhållit, att rikets ständer måtte icke allenast bifalla Kongl. Maj:ts nådiga proposition utan äfven ytterligare anslå 400 rdr bko löneförhöjning till hvardera af de sex professorer: a vid Carolinska institntet, funder vilkor likväl att med den organ sation institutet nu erhiller, en yngling som vid universitetet genomgått en förberedande filosofisk kurs, sedermera må kunna vid berörda institut fullborda sin bildning i medicinska yrket till erhåll, nde af medicine doktorsgrad. Till följd af anmärkningar emot fornien för det sålunda föreslagna vilkoret, som statsutskoitet, oaktadt erhållen återremiss, vidhöll, kom dock rikets ständers underd. skrifvelse att endast innehålla det rikets ständer bifallit Kongl. Maj:ts nådiga proposition och beviljat ett ytterli.are anslag till omförmälda löneförhöjning, under vilkor likväl, att institutet, i öfverensstämmelse med K. M:ts för detsamma utfärdade nådiga reglemente af den 11 December 1822 erhåller en sådan organisation, att pålitlige och tillvande läkare för alla grenar af medicinalverket till statens tjenst vid samma institut kunna danas. Vid 1847—1848 årens riksdag anhöllo rikets ständ r hos K. M:t att en komitt af sakkunnige män måtte blifva nedsatt, med uppdrag ett utarbeta förslag till den medicinska undervisningens ordnande, samt att K. M:t derefter täcktes vidtaga de åtgärder, hvartill detta förelag kunde föranleda; och då denna underd. hemställan allt intill 1856 års riksdag ej föranledt till någon åtgärd, upprepade rikets ständer sin anhållan i underdånig skrifvelse den 10 December 1857, hvarvid tillika anfördes: I sammanhang härmed och då, enligt hvad rikets stiinderinhemtat, de likare, som genomgått lärokursen vid Carolinska institutet, icke äro tillerkända enahanda kompetens till likaretjenster som de, hvilka vid universiteten blifvit examirerade, få rikets ständer, cnär den vid bemälda institut meddelade undervisning måste anses icke allenast motsva: rande utan ock i flera delar fullständigare än den som vid universitetens medicinska fakulteter kan åstadkommas, i underdånighet hemställa, t de läkare, hvilka genomgått alla vid institutet föreskrifna examina, måtte tillerkännas lika befordringsjätt med dem, som efter aflagd medicine licentiatexamen vid ettdera universitet unergätt den s. k. operationsexamen och erhållit kirurgie magisterdiplom. Härefter förordnade K. M:t en komitå, som den 30 Juni 1859 afgaf underd. betänkande an: gående medicinska undervisningens ordnande, hufvudsakligen af innehåll att, med indragning af såväl de vid Upsala och Lunds universitet befintliga medicinska fakulteter som af kongl. Carolinska medico-kirurgiska institutet, ett enda medicinskt läroverk borde inrättas i Stockholm, för hvars behof således alla de vid ofvannämnda undervisningsanstalter befintliga inrättningar och materiela hjelpmedel, så vidt möjligt vore, skulle komma att användas; öfver hvilket förslag underd. utlåtanden afgåfvoa af ej mindre universitetens medieinska fakulteter och Carolinska institutets professorer, än äfven af akademikans. leren och sundhetskollegium, hvarefter K, M:t i ärendet fattade beslut och meddelade dötsamma i nådigt bref till sundhetskollegiurm den 26 April 1861, jemte det Stadgar för Carolinska medicochirurgiska institutet af samma datum utfärdades. Urdessa sednare torde följande, såsom för den s nu förevarande fi vigt, böra återgilvas 1 I stadgas att institutet skall med medicginska fakulteterna i Upsala och Lund deltaga i karebildningen vid hufvudstadens kliniska inrättningar, bestrida den hufvudsakligaste delen af den praktiska undervisningen, så i medicin m kirurgi, samt lika med nämnda fakulteter, a att anställa praktisk medicinsk eller medieine licentiatexamen. 2 8 ställer institutet under öfverstyrelse af kansleren för Upsala universitet, och 3 8 föreskrifver, att de för universiteten utförlade statuter skola för institutet gälla till efterttelse i alla de delar som på detsamma ega illämplighet och om hvilka ej i stadgarne annorledes förordnas. Den 4 och åtski liga af de jande anordnar åt institutet en styrelse af ett lärårekollegium, i närmaste analogi med universitetsfakulteternas. 31 bestämmer hvilka hufvadämnen äro föremål för den vetenskap iga undsrvisningen vid institutet, nemligen anatomi, histologi, lysiologi, medicinsk kemi, toxisologi, praktisk medicin, farmacognosi och farmacope, pediatrik, ;yfilidologi och Germatologi, psychiatri, praktisk sirurgi, öphthalmiatrik, obstetrik och gynegalogi, vathologisk anatomi samt rättsoch statsmedicin. en nästföljande 8 ger aavisning på de sjukvärdsinrättningar i hufvudstaden, som skola vara v Åe studerande tillgängliga till vinnande af klinisk undervisning och praktisk öfning, nemligen serafimerlasarette männa barnhuset, allmänna varnbördsh s och länets kurhus samt spiiatei sinnessjuka å Conradsberg. Den ;t föreskrifver, att vid institutet skola finnas, mderhällas och fullstandigas följande materiella jelpmedel för undervisningen, uemligen biblioek, anatomiskt museum, samling af kemiska ch mycseutiska preparater och drogue; med tilhörande mineralier, samling af kirwigiska intrumenter och bandager, samliag af förlassningsinstrumenttr, anatonisal med tilinörande ägenheter samt erforderliga appsraler och kealsgt jaboratorium. FPöreläsniggarne säväl som undervisningen i öfrigt ech kontrollen derå äro ordnade på akademiskt sätt, examenspröfninfa och slutligen bemärkes, att ans bedömande af särskild sen gaiamalund yu afseende på koropetens till lärarebetattninsar vid institutet föreskrifves, i likhet med ivad för uni versiteten gäller, i allmänhet att