åt denna sida af frågan. (Insändt) Sammankindringsbanan genom kufvudstadon. 1V. Hvad vår framställning hittills innehållit bar utgjort en kritik af förslaget om sam. manbindn ngsbanan, med hänseende till de fördelar, denna bana förmenas skola med föra, eller hvad man skulle kunna kallc framsidan al medaljen. Skädepenningen har emellertid alltid också en baksida, på hvil ken här de ledsamma orden: olägenheter stå inristade; och för fullständigheten i omdö met måste jemväl denna tagas i skärskå. dande. Så bar ock jernvägskomiten i följd af sin instruktion gjort, den äfven, men på ett sitt som är långt ifrån alt kunna til. fredsställa anspråken på en i någon mållc genomförd undersökning; och vi nödgas så ledes egna också åt denna del af frågan en noggrannare utredning. Den olägenhet, som faller first i ögonen, och hvilken äfven af jernvägskomitån ställes främst, är den, som härfyter of jernvågens inkräktande för sammanbindningsbansn. Det enda nämnde komil derom yttrar är följande: Hvad den förstnämnda af dessa olätgenheter angår, så lärer Stockholms tkommun vara betänkt på anskaitande af tjenligare plats för sin jernoch Cmetallvåg, till följd hvaraf den nuvarende platsen, redan för sitt ändamål Calliför trång, blifver tillgänglig för antdra behof. Den tillökade omkostnad, Csom elussatgiften härigenom fororsaCkar för metaller från Mäleresidan, lärer ej kunna undvikas, men kan ej pilligtvis läggas en möligen blifvande tsammanbindningsbana till last.4 Förhållandet är dock af nog stir vigt att förljena bättre undersökas. Det första som dervid bör komma i betraktande är: Om icke platsen för nuvarande jernvåg är tjenlig, och om i verklig heten en Xfjenligaret behötves eller står att finna. Härvid förekommer, att, :då ojemförligen största myckenheten af metaller, som hit anlända, kommer ifrån Mälaren, det måste vara jentigt, att de kunna lossas och väglöras å Mälaresidan; och då den nu varande jernvågen just har ett sådant läge samt tillika står i förvindelse med Saltsjön, hvilka fördelar ingen annan plats inom hu vudstaden, eom skulie kunna till sådent ändamål 1å envändes, hos sig förenar, så är det rent af omöjligt att finna en ljenligare. Visserligen vore det önskligt, att platsen hade större rymlighet, hvilket också ej är omöjligt att erhålla; men den saknar dock icke utrymnse för så stora qfantiteter afjern och andra metaller, som antegligen kunna kom ma alt på en gång der samlas; och med användande af mera tidsenliga sätt för flyttningen af jernet vid lastning å Saltejösidan, än den hitills brukliga metoden att bära det, kan åtskilligt göras till lättnad i utskeppningen af metallemma. Dessutom är det icke denna, som uteslutande eller hufvudsakligast bör här afses. Man måste jemväl, och förnämligast till och med, taga i betraktande jernvögens löge i förhållande till bufvudstadens eget semt en vidsträckt lyndsorts behof och förbrukning af de metaller, som här vågföras; hvilken förbruk ning icke utgör någon obetydlighet, såsom man redan på förhand kan begripa, men hvilket med full klarhet inses af nedanstående Uppgift öfver inoch utvägning vid Stockholms metallvåg under de sista fem åren. Invögning. Utvägning. Till utskeppFör inrikes År ning. förbrukning 1858 Ctr 1132177:6. 7E6761:29. 123 024:83. 1859 , 1088778: 74. 931878: 57. 1860 , 1180107:78. 1074 302: 81. 1861 , 1127376:63. 817112:13. 1862 1079231:16. 1056 449: 25. 160120: — S:a , 607672: 17. 4606 504:05. 737901: 20. Medium; 1121534:43. 933 300:81. 147598:24. Visserligen står, som häraf synes, qvan iteten af hvad här på stället förbrukas samt sljest till inrikes ort från Stockholms me allvåg utgår, jemförd med den utrikes skeppvingen härifrån, i förbållande som 15,s2: 100, hvaraf skulle kunna tyckas, det vi egt fösa grund för vårt yttrande här ofvan, att lenna inrikes förbrukning vore förnämligast att afse i fråga om fjenigketen af jernvågens äge; men det är blow för den ytliga beraktaren det an så visa sig. Den utrikes skeppningen gäller neml. alltid större poster vå en gäng, och om äfven jernvågens nuvarende läge medför hvarjehanda obegqvämighet samt derigenom ökad kostnad vid astningen, mot hvad. förhållandet skulle rara, i händelse planen att flytta nämnde våg till Djurgårdsvarfvet ginge i verkstäl