Aftonbladet – 20 februari 1863, sida 6

prydnader, preglar, m. m. såsom man ser på sulorna af 8. k. gummiskor. Härvid gå skifvorna mellan en vals som är af jern, och en annan som är af starkt omkring en axel sammanpressade pappersbrickor. Vid denna vaisaing utvecklar massan, särdeles under torr väderlek, en stark elektricitet. Då kautsjun, som är en utmärkt oledare för elektriciteten, här är på sin ena sida skyddad mot afledning genom den äfven oledande pappersvalsen, så frambringar gnidningen under det ofantliga trycket en elektrisk fördelning af sådan kraft, att man från valsarne kan taga ut sprakgnistor om ända till två fots längd. Vid förfärdigandet af kautsjutyg användas i Harburg tre valsar, som ligoa ofvanom hvarandra. Ha färdigknådad kautsjuklump införes emellan den öfversta valsen och midtvalsen, ett tygstycke mellan midtvalsen och den understa valsen. Mellan de två öfrevalsarne utkommer massan förvandlad till en tunn våd, som följer mellanvalsen åt och lägger sig på tyget, i hvars mellanrum den inpressas och fastnar, medan en del deraf varstannar på tygets yta och bekläder den. et till valsarna kommande bara tyget är upplindadt på en trävals och hålles derigenom starkt utspändt; det ifrån dem kom: mande belagda tyget upplindas på en annan trävals. På det att tygets belagda ytor icke må vid denmna upplindning sammanklibba sig, öfversiktas de med talkpulver och betäckas med ett särskildt lärftstycke, som aflindar sig från en annan vals. Vill man frambringa dubbelt tyg, med ett tätande kautsjulager emellan, så låter man två kautsjubelagda tygstycken gå tillsammans emellan ett par valsar, med de belagda ytorna omedelbart vända åt hvarandra. Om tygstyckena äro af olika färg, t. ex. ett blått och eit brunt, så fås på sådant vis tyg till ae Sappen hvilka, alltefier som de vändas, blifva blå med brunt foder eller bruna med blått foder. Valsarne äro vanligen betydligt längre än tyget är bredt; en del ef kautsjubeläggningen skjuter derföre alltid utöfver tygkanten; men arbetaren rycker bort dessa kantlister och lägger dem till den obegagnade massan. Kautsjutyger för Indien och andra varma länder äro vanligen hvita eller af ljusa färger; till d.m användes äfven en ljus kaut sjublandsing; man utelemnar kimröken och ökar de hvita tillsatserna. Tyger till kläder vulkaniseras i stycke. De röja väl, om än svagt, den svafvellukt, som är egen för alla vulkaniserede kautsjuvaror; men de haicke den oangenäma lukt af stenkolstjära, som de nu mera urmodiga Macintoshtygerna fingo, hvilka tätades med en lösning af kautsju i stenkolsolja; och medan lösningen nästan aldrig förlorade sin klibbighet och tygerna derföre måste vara dubbeltyger, kunna de vulkaniserade vara enkla utan att sammänklibba äfven i heta luftsreck. Skodonstillverkningen är fabrikens i Harbarg förnämsta rörelse. De s. k. gummiskor, som aldraförst kommo i verldshandeln, och utfördes färdiga från Para, voro förfär digade på stället och på samma sätt som de bekania flaskorna och punugarne, nemligen genom den färska kautsjusaftens strykning, ser efter lager, på formar aflera, hvilken lagrens torkning uppblöttes och bortDe voro starka, men dyra, plumpa en och af en ful gulbruna färg. Efteråt fick mun i handeln skodon af sammanfogade kautsjuskifvor, men som snart förlorade den till qvarsittande på foten nö;diga spänstigheten. Slutligen visade sig de vulkaniserade, med preglade sulor och svart glänsande lackering, hvilka genom brukbarbet, nätthet, lätthet och billigt pris snart i vunno allmänt tycke och stark efterfrågan. (At denna vara fås från fabriken i Harburg i det mesta som kommer i handeln på Europas fastland. i Den verkligen oerhörda afsättningen af dessa skodon, särdeles för fruntimmer och barn, kan hufvudsakligen förklaras derigenom, att de icke ensamt användas till öf verskor, såsom galoscher och utankängor, utan brukas omedeibart till skor, i stället för de dyrare tygskorna och läderskorna. Huruvida detta sednare bruk af icke blot mot fuktighet utan åfven mot utduvstningen fullkomligt täta skor, icke möjligen är menligt för heisan, må emellertid lemnas derhän. Till förfärdigandet af alla deesa skodon har fabriken ett stort magasin fullt med läister, men hvilka, dels för varaktighetens skull, dels för den till vulkaniseringen nö diga hettan, icke äro af trä, utan gjatna af jern; ehuru ihåliga, för att icke: vera för tunga. Hvart par kan förenas medelst en jernkrok, med hvars tillhjelp fe:n till sex par kunna tillsammans hängas på en kort jernstång och eå bringas i vultaniseri kammaren, Skodonen sammans; lager kavtsjutyg och kautsjuskifvor, som förut äro behörigen tillskurna, hvarvid man tillsett att så litet affall som mö uppkomma. Först aubringus på lästen en liten på ena sidan gummerad. (kautsjubelagd) tygsula, med tyget vändt åt lästen. Vidsulan fästas sidostycken at gummityg, med äfven tygsidan ad inåt lästen. På den första tygsulan, onm omvnilinan hildar att födoöor kammar on J