Aftonbladet – 20 februari 1863, sida 6

om hon varit allt annat än nöjd och belåten. Vid elutad läsning af den långa episteln vek hon långsamt ihop den, mumlande: Jog fruk tar att afiären med Gurlis bref kommer att draga oberäkveligt med ledsam heter er oss. En stor durahet ar Grön lund var det att handla så der oförsi men nu är ej lid att tänka derpå. Falkenstern kommer hit. Man skall nu se till att allt är i ordning för den tillämnade öltverraskningen, så att icke får skäl till någon anmwirkning. Ack, min Gud, så myckei ledsomt man skall hafva för alt komma i esittning af ett arf, som i alla fall med rätta bör tillfalla mig eller min sonp.4 Henoes nådX reste sig upp och ringde, gaf derpå några bef allning Yr och tillsade att man kulle bedja kommarjunk aren komma in till benoe så fort han kom hem. Det var dägen före julafton. Begta hade icke väl utdelat sina order förr än klingande bjellror på gården hördes. Hon eprang till fönstret. En täcksläda körde upp och stannade utanför förstugubron. Ack, min Gud, det är ju Falkenstern? kipage, utropade Beata och sprang der äl spegeln för att ordna sitt hår och sin sa. En hel dag förr än de voro att förvänta. Hvad kan vara o.saken dertill? Jag vet icke huru det är, men allt oroar mig. Det är som om jag ständigt väntade er olycka. Nu gick ealsdörren upp. Beata sprang ut för att välkomna sonen och synas öfverraskad ef att få se Falkenstern, men ho: stannade på haliva vågen liksom förslenad. Framför henne stod icke den verkligt efterängtad. sonen, ej heller den fruktade kusiven, utan — magister Grönlund. Vi förbigå alla uttryck af förvåning, magisterns förklaring, Beatas ledsnad vid uuättelsen: om alt hon icke skulle få träffa Alion m. m., och öfvergå till act ögonblick dö paketet, Grönlund medförde, öppnades. Beskaffenheten af det dokument, som var ;