Aftonbladet – 20 februari 1863, sida 6

vermt och ihopknådas med de s, k. vulka-! niseringsämnena. Dot är ett temligen allmänt bekant rön, ait man genom tuggning ; af kautsju, d. v. s. genom knådning emel i lan tänderna, kan förvandla den till en styfi och bildbar deg. Alideles af samma slag: r behandling som kautsjun undergår: nen det sker här i stort, med tillhjelp : af ångkraft och mellan käftar af jern och: stål. I en ganska siedig ställning kring-! hvälfva två valsar, den öfre starkt polerad,: den undre ruggig, sannolikt för att gripa fast: i massan som skall knådas; de ligga likväl! icke i samma lodräta plan, utan i en något: lutande, så att en grop bildas emellan dem, hvari man beqvämt kan skyffla in de pulverformiga ämnen, bvarmed vulkaniseriagen af den e.nellaa valsarne knådade massan skall ske. Detvulkaniseringspulver som ; ej fastnar i massan, utan spilles, samlar sig i ett blecktråg som är stäldt under valsparet. Den sega och spänstiga kautsjumassan utöfvar mot knådningsvalsarne ett sådant motstånd, att valsarne sällan kunna göras afi gjutjern, hvilket i de flesta fall skulle brista alltför lätt; de äro vanligen af smidt jern; och med utvexlingshjulen äfven af smidt; jern, Ståljernsvalsar från Krupps fabrik ii Essen, soma man äfven försökt, äro för kostsamma; de komma på 700 thaler (1869 rdr rmt) stycket. Valsarne äro ihåliga för att kunna uppvärmas med ånga, men genom sjelfva knådniogen utvecklas ea mycket stark. betta. Det vore intressant att undersöka förhållandet emellan denna värmeutveckling och det använda arbetet; det sednare är ! alla fall ganska betydligt (20 till 30 hästkrafter, efter hvad redan omnämnte); möjligen åtgär en del af det värme, hvari ar: betet här omsättes, till molekularförändringen hos kautsjun. Till vulkaniseringen måste alltid inknådas svafvel, i form af fint pulver, emedan det just är svaflet, som under den följande starkare upphettningen åstadkommer den så kallade vulkaniseringen f). På sätt de öfriga vulkeniseringssätten — t. ex. medelst chlorsvafla — visa, åtgär ett jemförelsevis ganska ringa DOPP svafvel till den egentligen kemiska förändringen. Men om än ett visst öfverskott på svsafvel tycks nödigt, för att under inknådningen vara i tillräcklig mängd tillhands vid hvar punkt i massan, derföre ett en atomistisk fördelning af sveflet i hela massan är på endast mekanisk väg omöjlig, så förledes likväl fabrikanten lätt, genom det höga priset på kautsju och den starka konkurrensen, att inknåda svafvel i öfvermått; och ej nos dermed, utan äfven att älta in andra lättköpla tillsatser i mängd, såsom talk, magnesia m. m. Varan ser ändå ganska vacker ut, så länge den är ny, och har då äfven betydlig spänstighet; men efterlängre bruk, ja lill och med efter någon tids hvila i lager, börjar den skörna och spricka. När svafvel användes i öfverskott, kan man ej heller förfara försigtigt nog vid vulkaniseringen, emedan den värmegrad, hvarvid vulkaniseringen återgifver åt den degiga kautsjun sin ursprungliga spänstighet, så lätt öfverskrides, och man i stället får en ofullkomligt hårdnad vara, hvilken just är den efteråt skörnande. Det tycks till och med att tiden har, under varans liggande i lager, samma meniiga verkan som it Pare-gummi och med ringa svafs kau man lisväl äfven nu få vulka niserade kautsjuvaror af utmärkta egenskaper; men naturligtvis till betydligt högre pris. Kreådvingsförrättningen är mycket enkel. Arbetaren låter de törra kautsjulapparne linda sig på den undra valsen, strör tid effer annen en liten skyffel finpulveriserad blaodning af svafvel, magnesia, kimrök, m. m,, mellan valsarne, och ihopskrufvar dem efter hand närmare, När massan börjar blifva degformig, borisliter han ifrån den undra valsen stycken af massan, och iusläpper dem på nytt emellan valsarne. På sådant sätt fortfar han, tills massan blifvit jemnmjuk öfveral Den utvalsas derefter, antingen ensam, till skifvor, eller förenas såsom tunn våd, genom valsning, med linneeller bomullslärft, ylle eller siden; elter valsas ia emellan två tycken, och förarbet ålunda till blad, sar, lufitäta tyger, spänstiga band, m. m. Mellan släta valsar bildade skifvor af onkring 3 fots längd anbringas på med lärft utspända ramar. I det ögonblick massan lemnar valsarne och ännu är ganska varm, måste mau handskas ganska försigtigt med den, så att den ej må ihopklibba sig, och äfven klistra väfven. Efter någon tids hvila blir massan stadigare, så att den lätt kan styckas med våta knifvar och saxar, semt användas till skor, slangar m. m. Hon behåller i alla fall tillräcklig klibbighet för att kunna fastna kant i kant, när kanterna sammanläggas till sömmar och ihoptryckas. I detta skick kan dess yta äfven med lätthet blankpressas emellan polerade valsar, eiler emellan graverade förses med refflor, ) Alkemisterna kallade svaflet Vulcanus (likasom de kallade qvicksifret Mercurius); detär detta alkemistiska namn, som den engelske upp täckaren af svaflets härdande verkan på kautsju begagnat, då han i sitt patent hemlighets fullt gifvit sin med svafvel förenade vara namn af vulkaniserad. A.B B. anm. ORTNAMN NGAN MEFOS DEAN LEAVE VIS H