Aftonbladet – 20 februari 1863, sida 5

Ne ani. Han bugade sig med samma: å n hans lärare. jag: vill gifva dg ett råd rem a det något är: roligt som . svarade tant Catharina e det hända altt.det roÅl!oa blef röd i tel; man glömde snurt sin föriygt för köjol att tillfredsställa gin hunger, och åt med god matlust, något som haus gudlige lärare deremot icke gjorde. Denne sneglade än på Walter än på tant Catharina. : Midt under det man frukosterado kom ca betjont in för att hemta postväskan som skulle afgå; men lick till svar af Walter att kav var inne hos kaptenen. Man steg upp från hordeat. Grönlund bugade sig ånyo för tant Catharina och ämnade, med en from blick åt höjden, begilva sig ur salen då gumman Örner heit t ytirade i hHär är en biljett från kapten till magistern. Hon räckte honom dena och vände sig sedan till Ållon, gaf honon äfven en, och marscherade derpå ut sin väg. Walter gick fram till Grönlund, hviskande i havs öra med ett vänligt grin: sAflären med brefvet stannar 083 emellan. Jag ätter för mycket värde på elt sannt kristligt sinne ait i micsta mån vilja skada den som i likhet med er så nitiaki arbetar på att vända själar till Grd. Derför, herr magister, tag tilbaka Gurlis bret och gör dermed ell värdigt bruk. Walter räckte honom Gurlis bref med en så inställsam min att Grönlund nära nog låtit narra sig deraf om ej mulattens ögon haft något gäckande, som stod i strid dermed. Under tiden hade Alion öpnat den lilla skrifna lapp tant Catharina lemnat honom, och då Walter försvann genom dörren utropade ynglingen otåligt: Hvad ekall detta betyda, resan är kon