Aftonbladet – 20 februari 1863, sida 5

DSS DSTETAN RE I Utrikes KOrrespondens. ; (Från Aftonblalets korrespondent.) ; 3erlin den 9 Februari. Ett i förra veckan från ett hos professor Voss samladt sällskap läkare i Kristienia till professor Virchow ingånget telegram; med lyckönskan till den lärde liberale representanten har här i alla frisinnade kret1 sar gjort ett mycket godt intryck till följd. af det deltagande för 1 representankammarens! modiga bemödanden, som det ådagalade. Tysklands och Europaz intresse för preussiska författningsstriden äro också den skönaste be-! E ; i löning, som kan komma vårt underhus till del. Några yttre framgångar äro tillsvidare detsamme icke beskärda. Reaktionen försöker tvärtom ifrigt alt så mycket som möjligt nedsätta kammaren i landets ögon. Ur en något olika synpunkt mäste kanske konungens svar till representantkammaren betraktas, ty ministeren har naturligtvis tillstyrkt det, ehuru iogen af dess medlemmar undertecknat dokumentet. Svaret kom kammaren tillhanda den 6 dennes och förtjenar obestridligen en skyndsam analys i cenna krönika öfver de preusisk-tyska händelserna. Den 0. nständigheten, alt konungen utan ministören såsom mellanhand afaaf sitt svar till representantkammaren, motiveras af adressens innehåll och den väg, hvarpå den kom konungen tilihanda. Såsom man vet, beslöt kammaren, då konungen vägrade mottaga representantkammarens deputation, att direkt inlemna adressen till konungens civilkabinett. Men frånvaron af kontrasigneriog utaf en minister rättfärdigas dock icke härigenom, enär hr von Bismarck i sin skrifvelse till presidenten Grabow ölverlåtit åt kammaren att välja mellan att antingen meddeta adressen direkt eller genom ministdren. Det kungliga svaret konstaterar en djupt gripande stridighet i husets ställniog til H. M:t. I afseende å beskyllningen för författniogskränkving framhålles att regeringens fortsättande utan laglig budget egt rum med konungens samtycke. Representantkammaren hade sjelf med rätta uteslutit hvarje tvifvel på konungens allvarliga och sarmve elsgranna vilja att upprätthålla landets statsförfattoing. Men konungen skulle ej ha tilllåtit detta förfarande, om han kunnat deri se ett brott mot författningen. Han måste derföre med full öfvertygelse tillbakavisa den mot hans regering framkastade beskyll vingen såsom ogrundad. Ministeren hade icke kunnat samlycka till de af kammaren istlidet år fattade besluten om budgeten, och äfven herrehuset hade utöfvat sin författningsenliga rättighet, då det förkastat de nna budget. Härpå följde den bekanta budget-teorien. såsom br von Bismarck i sitt sednaste tel i kammaren utvecklade den. Svaret ador rar denna teori fullkomligt, och ett uppre pande deraf vore således öfverflödigt. Konungen tadlar derefter adressens angrepp mot lojalitetsde putationerna, emedan konuugens svar på dessa konservativa adresser samt den tacksarahet för dem han uttalat ej kunde vara kammaren obekanta. Klagomålen öfver missbruk af regeringsmakten genom förföljelser mot pressen, de liberala ljenslemännen och de icke 1 tjenst varande Jondtvärnsmännen afvisas såsom obefogade och öfverskridande representantkammarens bebörighet, Sedan konungen derpå anfört förmenta bevis på sia regerings försök att vå kammaren tillmöteg, uttalade ban den förhoppningen att kommaren hädanefter ej ckulle lernva dessa bevis utan uppmärkssmhet, och uppmanade henne att å hernes sida bevisa sig gå hans landsfaderliga ar sigter tillmötes på etisäll, som m jligbjorde em försoning, hvilken var ett behof för bans j anm afbörde detta svar eiående och under djup tystnad; bon beslöt derefter att låta trycka det. En repres i rande den liberala högerh, ville under intrycket af svaret återlaga en al honom ins lemnad interpellation om dröjsmålet med anläggningen af en schlesisk jernbana. Men hr von Vincke fäste på sitt vanliga sätt uppmärksamheten på att: alldeleg ingen anledning fuunes dert il, hverpå kammaren fortsatte sina för andlingar. — Inom fram åtskridande-partiels fraktion kommo hvarjehanda förslag på tal om hvad kammaren borde göra i anledning ar konungens svar Några brushufvuden ville all kammaren ge nom att i massa afsäga sig representantst pet skulie tvinga regeringeå att upplösa! kammaren. Andra föreslogo en ny adress eller en resolution. Men intet af detta fann ankleng. Representante skola vid behan lingen af bude ten, byilken denna gång snart skall förekomma, bevisa at! de eå äro sinnade att mäta värdet af sin verksomhet efter de omedelbara yttre resultaten. Landet kan längre än ministören härda ut med Ingstiftuingens afetennande. och slniliger mäste dock segern tillfålla Het. SS 2 SSR OT RNA TN SUS TANT SAN de massor als ven omkring Bi järifvor som betäckte sbo