Aftonbladet – 20 februari 1863, sida 3

tillämnadt möte blilvit instäldt. Några personer ropade på gatorna: Lefve Poen! men vid företa uppmaning af polisen ätskilde sig de samlade grupperna. Vid det tilifälle, då hertiginnan af Genua nyligen gaf en lysande bal, kreverade, framför det palats der hon bor, en petard, hvervid flera fönsterrutor krossades. För öfrigt förorsakades ingen skada deraf. Garibaldi har utfärdat följande acGrese till den poleka emigrationen: ?Caprera den 5 Febr. Vapenbröder! I fordren af mig ett ord, och jag måste bripga eder gerningar. För eder, som till Italiens befriande utgjutit edert blod på våra slagfält, måste Italien råka nfi rörelse, jeg hoppas det. Den strid, uti hvilken förtviflan störtat edert olyckliga land, måste stämma Europa till förmån för edra förtryckta medborgare. På denna jord felas det icke tappra män; de skola bjuda eder handen. Gud rädde Polen! Eder G. Garibaldi. Biskopen af Lodi har förbjudit de prester i hans stift, hvilka undertecknat pater Pessaglias adress till påfven, att hålla fastlagspredikningar. Detta är också ett sätt ett urladda sin vanmäktiga vrede. AMERIKA. Uti Förenta staternas representantkammare hade regeringens proposition om negrernas beväpnande blifvit antagen med t0 röster mot 54. Uti en korrespondens från Newyork af d. 28 Januari meddelas följande berättelse om en manöver, som general Burnside företagit med Potomachären, innan han entledigades från höasta befälet öfver densamma: Burnside hade förliden vecka ämnat att g ra ctt oytt försök till fiendens fördrifvande ur hans ställning vid Fredricksburg. och för detta ändamål gått öfrer Rappahanuock omkring G mil ofvanför staden. Hans proklamation ull armen var daterad den 20 Janneri. Natien Cerelter satte sig trupperna i rörelse; men ce blefro i ordets egentliga mening fastsi tande i pyttjen, och måste vara gh da 6fver alt de dagen derpå lyckades återvända till lägret, med stor föriust af vagnar. häåder. Elementerna syntes hafva i sig emot planens utförande. i i strömmer och upplöste vägarne på ett sådant säit, att man ej kunde täuka vå alt komma fram, än mindre att marra Jå desamma. ljugu hästar måste pas för en tolfrundig kanon, men da voro ej i stånd att få densamma ur fläcken, Vagnarnpe, hverpå pontonerna skulle transporteras, kunde j uppdragas uv gyttjan sf 150 man. DertH rasade en våldsam sydostvind, som uppryekte gamla träd med röterna. Naturligtvis hade man blott att hoppas framgåcg, om man lyckades öfverraska iienden. Men denne erhöll i tid underrättelse om Burnsides rörelse och beredde sig till eit vermt emottsgande. Under dessa omständigheter var det bäst att unionsgeveralen afstod från sin plans. Det påstås dock, att Burnside, detta oaktadt, varit hågad att med sitt infanteri våga ett anfall, emedan äfven hans motståndare, general Lee, ej kunde använda sina kanoner, men hans undergeneraler, isynnerhet Hooker. uttalade sig så bestämdt deremrsot, att Burnside slutligen gal efter och utfärdade befallning om återtåg till det gamla qvarteret vid Falmouth. Burnside var isynnerket angelägen om att god göra nederlaget i December, och då detta ej lycksdes honom, skyndade han till Washington, och ingaf sin ufskedsansöken som gernnst antogs at regeringen, hvilken utsög Hooker till hans efterträdare. Fastän han ej vunnit någon slagtving, åtnjuter han dock ailmän aktning för sin rena karakter, för den oinskränkta hängifvenhet hvarmed han egnade sig åt fosterlandets tjenst, eamt för den fullkomliga oegennytta han alltid ådagalagt. Han vur ej fältherre, uten blott en dugb:g såranlörare. Burnsides efterträdare, general Josef Hooker, föddes i Massachusetts år 1815, erhöll sin nulitärbiudning i Westpoint och inträdde 1837 såsom löjtnant uti ermån. 1 mexikenka kriget utmärkte han sig vid flera tilllällen och befordrades till öfverstelöjtnant. År 1553 återträdde han i privatlifver och begaf sig till Kalifornien, Under det närvarande kriget tjenade Hooker först under general Dix i Mariland, utnämndes den 4 Juli 1862 till generalmajor samt utmärkte sig i striderna framfor Richmond och vid Antietam. Soldaterna kalla honom fighting Joes (den kämpande Josef) och älssa honom med bänförelso. Hens båda hittills v-rande kolleger, Sumner och Franklin, som kommenderade Potomachärens center och venstra iIygel, hafva likeom Burnside nedlagt sitt kommando. Sumner hade redan länge unt om sitt afsked, men fick först nu sin nskan uppfelld. Franklin är en af de såkallade MCiellun-geperalerna, hvilka beuura deone general, Ceh uppträdde när han kande med opposition med Burnside. Hoo: ker skall hafva gjort Franklins sflägsnande till ett vilkor för kommäåndots öfvertagande. Uii york hade man fått underrättelser r recruz ef den 4 Jan., enligt hvilka iransmännen voro i merseh moi Puebla. En kör af 8000 fransmän med 30 kanovoer hade besatt en position vid Aculzingo, och 6GOCO fronsmän med 27 kancner bade besatt Tecemalchalle. Aitven från Perote voro fronsmännen i framryckande. saämm Till Redaktionen of Aftonbladet! Uti det i tit. tidning införda referat af gårdagens förhandlingar inom borgaresiåndet förekommer att undertecknud tatat emot det fria aftalet emellan husbönder och tjenare. Detta kunde El v5öl decsta mindre vara händelsen. som ia