Aftonbladet – 20 februari 1863, sida 3

på ett kort, och hvad som förmådde ho nom (ill ett längre motstånd var sannolikt hans önskan att rädda städerna Wonchock och Suchedniow samt de kringliggande byarne, hvilka efter hans afiåg på det obarmhertigaste sält plundrades, sköflades och upp brändes. En med ännu större förluster å ömse sidor förenad träffniog var grefve Nostitzs vid Biala. De ryska soldaternas och isynnerhet kossackernas upprörande grymhet är redan flera görger omnämnd; insurgepternas förfarande har deremot hittills varit alldeles motsatt. Dessa grymheter börja dock äfven framkalla repressaher, få t. ex. skall Langiewicz ha låtit skjuta ett antal ryska fångar, med uttrycklig förklaring att detta skedde säsom repressalier.t Om dessa ryssarnas grymheter meddelar ytterligare en korrespondent från Warechan: Soldaternas grymheter och plundringar äro förfärliga, hvilket bekräftas från alla håll. I Tomazow t. ex. ha de nedhuggit 14 familjer, förnämligast erobetsmannafamiljer. Huruvida j officerarne samtycka till dessa cåd, eller om ; de, såsom ryssarne urskuldande påstå, icke äro i stånd att hålla de genom en mildare utöfning af disciplinen under de eednare åren bortskämda soldaterna i tygeln, är ej Jätt jatt afgöra. I alla fall är det ett sorgligt ullstånd inom grmån. Här företogas dagligen — nattligen, skulle jag säga — arresteringar och borttransporteringar från citadellet. Denna gång är det till större delen det i högre borgerskapet, som fått släppa till sin anpart. Såsom ett bidrag till karakteristiken öfver våra förhållanden vill jag ytterligare meddela att nyligen en af cheferna för handelslirman Giwartowski Rosenthal utan något uppgifvet skäl fördes till citadel let, och först den 11 dennes på grund af domsiolens utslag, att misstenken det he stod i hemligt förstånd med revolutionskomitin visat sig vara fullkomligt ogrundad, blef san åter försatt Å fri fot, Sådana fall tima här nästan döpgligen.Z Om drebbnoingen vid Sosnowice meddelar tidningen Goniec ett utdrsg ur en depesch insorgentehefen i Krakau-wojwodskaret i. Euligt denna depesch anföllo . under Ku skis befäl den ryska besättningen i 503Förberedda på deras ovkomet, öppsaroe cn mördande eld, som fortfor i sex timn ire gånger etormade insurterna rygsarnes barrikeder; trots den stora sten blefvo de förra segrare. Bland dem sem utmärkte sig, viro Cleszkowski, aniöi för liemiänaen, hvilken två gånger blef sårad, samt Olacinski; 100.000 rubel, 106 centner krut och bly sam! 20 gevär föllo i friheiskämparnes händer. Om de kårer. geom operera i sydvestra delen ef Polen, berätter den österrik. GeneralCorreep. : Ii eurgenterna kantonera ännu alltjemnt i ryska Dombrowa, der höggvarteret befiuner sig. och skola inom kort anträda maerechen till Czenstockau, för att eröfra det der stationerade batteri, som försvaras ef 3000 rys Resande berätta, att en bataljon garde, som blifvit afsändt från Warschau, först ekingrades och derefter helt och hållet tilliotetgjordes två stationer från Waoarschau af insurgenter, fom, dolda bland buskarna, läto densamma komma sig 20 steg nära. D.oremot ekola ryssarne på ett annat håll ba alldeles uppbrännt en stad och fem byar, hvilkas invånare togo parti för insurgerterna, samt dödat de qvarlemnade qvinnorna och barnen. Jernbanan mellan Warechsu och Maczski beherrskas af insurgen terra, som anhälla bantåcen och underkasta de resande en sträng visitation. I Sandomivrz värfves iirigt för insurgenterna. De ryska trupperna skola ha dragit sig tilbaka till Radom och Kielce.4 — I distrikterna norr om vägen melian Herby och OCzenstochav äro polska myrdigheter i alla stäcer och byer i verksamhet. . Om behandlipgen af de ryssar, som från Soenowice flydde in på preussiskt område, berättas stt deras vapen först fråntogos dem, men sedermera återlemnades till dem. De inmarecherade med vapen i den preussiska garniconen Gleiwiiz, hvarifrån de skola begifva sig till de af insurgenterna ännu icke tagna distrikterga vid polska gränsen. Vid inmarschen tågade garnisonens officerskår och preussisk mili-ärmusik i epetsen. Detta torde -j bebölfva någon videre förklaring. Ryssarne anträdde med sina vapen den 12 dennes återmarschen från Gleiwitz öfver Lan gendorf och Lublinitz till ryska gränsen; de bestedo af 2 inajorer, 18 andra officerare och 374 man med 207 hästar. Den preussiska hedersvakten af 1 officer och 20 nan ublener skulle, enligt Neue preuss. Zeitung. ölj ssarae till gränsen. slener Zeitung meddelar följande scen. som tildrog sig i Kattowitz blend de på ;r: usgiekt område ickomna ryssarve: Pvå bröder träffas, hvilka på 8 år icke kört af hvarandra: den ena hade varit 8, den andra 4 år i kri stjenst, under det de frågade hvardra om deras far ännu leide och blifvit ven ur fjensten, emedan han blifvit ut skrifven i deras borndom, sillade sig fadern till dem; glädjen blef nu stor, och frågorna om modren ännu lefde o: 8. v. otaliga. Detta kan tjena fåsom ett exempel på den ryska rekrytutskrifviogens kerakter. Skrilva kan ingen; dessutom uppgifva de att det ej finns någon postgång i deras hemort, hvarför familjerna lefva skingrade utan all underrättelse om kvarandra. Kossackerna hade mycket godt om penningar, mången simj:el soidat flera hundra rubel, trois deras ringa sold; cfficererne bade naturligtvis mycket mera. För öfrigt är det osanut att kossackerna gälvo visa för öfvermakten, ty pol-ckarne voro färre till antalet; men dessa elognos med så stor tapperhet, att sjelfva kossackerna betogos af beundran och skräck. Isynnerhet äro lisrna fruktade.? ITALIEN. Uti firavsmmnisterus den 15 dennes i de juterade kommeren afgifna redogörelse för staten: nsiella ställning uppgefs deficit till den 31 December 1862 utgöra 374 mil liontr lire. Hyed budgeten för 1863 ur går, Or RM NAR mm HR JM