Am Aa ligt att förslaget väckt riksar ning, — det hade till och med väckt talarens egen; ingen menniska med rättsbegrepp kunde bifalla det i denna form. — För öfrigt yttrade sig i ämnet biskop Bring, domprosten Björling samt doktorerna Säve och Schram. Prosten Euren var den ende som, derför att han ensam af detta stånd deltagit i utskottets öfverläggning, fann sig tvungen att helt lamt tala till försvar för förslaget. Betänkandet afslogs. : Borgareständet. Tillkännagafs att hr Borin blifvit utsedd till suppleant i lagutskottet. Derefter föredrogos och bifölles sammansatta statsoch ekonomiutskottets afstyrkande betänkande n:ris 4 och 5, i fråga om väckta motioner rörande förändrad lagstiftning för forntida minnesmärkens fredande, samt anläggande af. en undervattenstelegraf från Skåne till Preussi-. ska kusten. Bankoutskottets betänkande n:ris 23, afstyrkande väckta motioner om förhöjd försträckning från riksbanken till filialbankerna il: Örebro, Karlshamn, Wisby, och Borås föranledde ): en stunds dikussion samt derpå följande vote-j ring. Återremiss påyrkades af hrr Eneqvist, Wi-1; stelius, Grape, Trädgård R., Rydin och Staaff huf-41 vudsakligen på de i reservationen framställda skäl, hvarjemte dessa tal. framhöllo den rättsj: grund, ofvannämnde filialbanker kunde åberopa I! som skäl för sitt yrkande, då en sådan försträckning blifvit dem Iofvad. De talare som yrkade: bifall till betänkandet, nemligen hrir Ilman, Lindsteöm, Gahn och Björck påminde om att utskottet endast Yför närvarande afstyrkt bifall 1 till ansökningarne och att utskottet framdeles: blir i tillfälle att närmare granska dem. Der j! i jemte anfördes att de sor d om en filia!Lbanks att e a ströck4: ning helt säkert ej tänkande riktigt. Voteringen utföll med 30 ster för bifall mot 24 för återremiss. Derefter företogs till behandling lagutskottets betänkande n:o 20 tillstyrkande ett tillägg till 15 kap 3 8 ärfdabalken, hvarigenom i afseen:ie på inbördes testamente bestämdes, att hvar för sig af kontrahenterne ega att testamentet försin egendom ändra, ändå att han kegagnat sig af den förmån der var förordnadt. Afs!og hära yrkades af hrr Staaf, Carlen, Bj veck, Loven. Lu berg, Börjeson, Sandegren, Witt, Bo in och Ödmansson. Det anfördes hurusom det här föreslagna tillägget för ingen del gjorde lagen tydligare än förut, utan tvärtom gjorde lagskipningen osäk-1 rare. Börjar man med dylika : rändringar, så finge man och fortgå få mma bara och göra fiera. Hr Björck framhöl huiu önskligt vore ati dylika frågor afgjordes derigenom att; högsta domstolen uttalade vissa privciper a : Aa mA ANAR RAR NPA AREA Sa sådant fall som det åsyftade. Fruhtade att för anran händelse jurisprudencen i fäderneslandet skulle gå under. r Car!en hänvisade till sin reservaticn samt framhöll dessutom att man! igenom detta tillägg intet skulle vinna. Hrr Liko m, Lemchen, Kistner, Trädgård R. och Auander yrkade bifall till utskottets förslag. Ansåg en brist i vår lagstiftning fyllas ht rom. Man shulie hädanefter slippa att döma efter prejudikat. Det innefattade en orättvisa att ej den ölveriefvande skulle ega rätt att för gin del ändra ett testamente, hvarigenom en person som med i nirg bemötte honom skulle efter hans ndfå hans efterlemnade egodelar. Lagberednirgen hade äfven varit af fikartad åsigt som utskottet. Hr Hjerta trodde att genora utskottets förslag skulle bestämmas huru förfaras skall. då intet sådant vilkor finnes i testamentet sem kan förvandla detsamma från ett gåfvoaftal till ett kontrakt. Var derföre böjd att bifalla-betänkandet. Tvisten måste slitas genom votering, hvarvid, efter den förseglade sedelns brytande, visade sig att utskottets förslag blifvit bifallet genom 29 ja mot 28 nej. Jagutskottets betänkande n:o 2, afstyrkande väckt motion om ett tillägg till lagstiftningen angående Ektenskapsskilnad, återremitterades på yrkande af hrr Gjack, Car n och Stacff. Samma utskottsbetönkanden p:ris 22-25, atstyrkande väckte motioner om civiläktenskapets införande samt upphörande af morgongåfva biföllos; likaledes bet ndet n:o 27 tillstyrkande ifråga om nattvardstvånget en författnivg, hvarigenom 11 kap. 2 8 kyrkolagen skulle upphöra att vara gällande. Ekonomiutskottets betänkande n:o 65, afstyrkande väckt motion om förbud för utackorderandet af fattiga barn genom entreprenedauktion bifölls dock först efter lifliga uttalanden af hrr Hitt, Dahm, Sundtvallsson m. fl. om det okristliga och för känslan motbjudande i ett dylikt förfaringssätt. Bifall påyrkedes af hrr Gakn, 4lander, Elvoth. Foh hem m. fi på skäl att man ej borde ingripa i kommunernas bestämmelserätt i detta fall, hvarjemte man uttryckte den asigt aft några dylika auktioner temligen sällan torde komma i fråga. Samma utskousbetänkande n:o E6, i anledning af väckta motioner om ändringar i förordningen rörsnde fattigvården iriket, bifölls. Betäö ndet n:o 70, i viss mån tillstyrkande en insk ng i rättigheten att försälja kaffe och maltdrycker, afslogs på yrkande af hrr Beronius, Foeh kem, IHje ta, och Bö fesson. Betänkandet n:o 71, afstyrkande br Wallenbergs motion om åtgärderg vVictagande för tillvägabringande af ett gemensam: måttmäloch vigtsyetem för de skandinaviska ländertt, föredrogs. En stor del af ståndets ledamöter i utskottet hafva reserverat sig. Hr IFallenberg uiutryckte sin tacksamhet härför och yrkade antagande af hr Isbergs reservation, som tillstyrker motionen. Betänkandet afslogs och hr Isbergs reseryation antogs som ståndets beslut. Samma reservation hade gillats, men återremiss blifvit yrkad aflhrr ijungbe g, Fahlhem och Elxoth. amöterh as antal i ståndets enskilda utskott bestämdes till 10, cch utsattes dagen för detta val till nästkommande lördag. i ee —me———ORRTEEEENEROE NER Ståndet åtsk ildes kl. , tl 4 e. m. LÖRDAGENS AFTONPLENA. Ridderskapet och adelr. Lagutskottets betänkande n:r 27, tillstyrkande, med anledning af frih. Alst öme s motion om upp: häfvandet af det s. k. nattvardstvånget, att 11 kap. 2 8 i kyrkolagen må upphöra att vara gällande, j företogs till behandling. Hr Lagerg em fann helt naturligt att man efter 1860 ärs agstiltning allt fortf.rande gick framåt på den då anträdda banan, som går ut på att lossa alla band. Utskottet bade dock i denna fråga gått lävgre än det nu behöfdes och kunnat åtnöja sig med att gilla dr Emanu lssons motion, hvari föreslås en så beskaffad förklaring af ofvannämnde S, att ingen må af fruktan för sina medborgerliga rättigheters förlust eller minskning behöfva anse sig wungen att begå Herrans heliga nattvard, men bibehälla sjelfva 8:s ordalydelse oförändrad. Yrkade på dessa skäl återremiss. Grefve E. Spae ville icke bestrida att ca lag såsom den nu gällande kunde hafva passat p 1600-talet, men i vår tid och med vår tolerans lärer det ej vara öfverensstäömmande att stadga någon påföljd för den som afhäåller sig från nattvarden. Detta ligger icke i Kristna lärans begrepp och känner man intet behof af nådemedlet, vore det bättre att derifrån afhålla sig. Hr Lagergren förklarade att han endast önskade bannlysningens bibehållande för dem, com motvilleligen afhöllo sig från skriftermål, hvilket han tolkade så, att det innebure ett öppet förnekande af kristendomens lära om nattvarden.