Aftonbladet – 13 februari 1863, sida 3

tre redan förut alltför öfverspända nittlskare af sjöförsvaret, hvilka ännu inmla efter dimbilder, mera önska än tänka, och derföre hvarken kunna elier vilja inse skilnaden e mellan erge nu och för hundra år tillbaka — som jeke begripa hvilken frötende kräfta det är på dugligheten, när ett vapen är större än det med de sannolika årliga tillgångarne kan hållas i behöflig verksamhet och öfuing som cj förstå vigten af arbetets fördelande, eller, hura mycket mer fulländade krafter erhållas. om försvaret af egna hem iklädes en lika sjelfständig form svp förmågan att utsträcka vingarne och föra maktspiåk på rämmande kust — som, dårade af en kort synt yrkeskärlek, tro sig böra upprätthålla det gamla traditionella numera genommurkna stemet, och derföre omfatta äfven de ste tillbud, endast de m:tverka öfve gen till den af tid och omständigheter så högt på ide förändring, då blot en mindre del af vår sjökrigsmateriel kan blifva fartyg afsedda besok på aflugspare farvatten och beräknade för iv i manskap, men deremot dena deten, etb på noggrann lokal dadt kustoch hamniförsvar, tande artillvri. Nog af, den domstjusande motionären har galeppe torgs med lika mycket omogen som bär frukt, hvilken, utan urskiljning ihonps lad, mäste npga mgallras oja den skallbl till någon vederqvickelse eler nyt måste dock hålla honom räkning för hans frimodigh: t att åtminstone indirekt erkänna (se Nya Dagligt Allehanda n:o 237) att han vid 1850 års riksdag ej så noga begrep hvad han då motionerade; men han kunde gerna hafva tillagt, aut han nu, då han tillstyrker oss att tiga papsarfregatten La Gloire till model m. m likarjedt, äfven denpa riksdagen ri sam ma predikament som hår vär år S85d. ) De lika obegripliga som osmakliga orden krigsbagge Svädurskepp, hvilka våra tidningar m. fl. begagna, vore önskligt tj måtte vinna häfd. Då vårt språk redan eger det uttrycksfulla krafiiga ordet murbräcka, är cCet ju så nära fill hanca attöfversätta sram med timmerbräcka eller, numera kanske Dist, pansarbräcka. Ordet innebär då hvad som menas,