Aftonbladet – 11 februari 1863, sida 7

direkte til konsumenten, i vanlig mening eller I Jare af en råvara; köpmannen, som i 1 i rån förbrukaren tillh anda eller utförer der tl erdra länder. f förra försändningen i ellmänhet och små qvantiteter 2) i da Orre, Äfven gäller såso m regel att dvantitete blifva små, när de kowma direkte trån proI ducenten och denne tillhö q talrikhet, såsom hände brukaren. Med här anförda förhållanden i vilja vi nu faga under skärskådar 1 stulater, som, med anspråk att om sjellklara satser, uppställas af sammanbindningsbanans loftalare. Den första af dessa satser ör: MR bangårdens läge på en afläjsen trakt j malm varuforslingen bei ngas med kostrader för omlastning och illa porim wedel. till foriskafjande af varor til o ifrån stationen Hvad beträffar denna punkt, så — antingen mun afser det goda, som härifrån ut sändes, eller det, som i lärer det ej kunna undy d deraf till eller från bangården ir med omkostnad, semt att godset är kastadt omlastuing, barrgården må hvar gom he Ty ait jernvägens I skuile kunaa hemta varan vid aofså megasin elier bringa den till mottac lärer väl icke kunna begärass). Or kostna der äro större eller mind: 2, an mer på den väglöngd veran hor att ärskilda fransporimedel I? forslas i komma till bangården eller till mott magasin, Och utt det i yt ä bereda afsändare ci i låta godset gå uppå er banan, torde utan svå Betrakta vi I set och föruts med ala så 2 betalar ble fre ätla att af Jernvägstrakten, så, alidenstu större om han begagnade samman banan, strider det mot hans intresse ett läta i ia gå längre än till den bangård, som eger närmast, d. v. e till södra den, om varan kommer i å vestra sta samt till norra baog norrifrån. att vara öfvertygad, det e2 mmanbi 8 banan icke blefve besvärad med eller fin någon inkomst af detta gods. Är det åter mottagaren, som skull betala frakten, så blir förhållandet litet mera inveckladt, och det beror då på flera omi heter, fom äro för hvarje färski! lör fall bestämmande, buruvida mottagar någon fördel at alt begagna sammanl sbanan eller icke. Sålunda, cm un klia frukten för samma bena plus transportkostnaden från bangården OM de der varan skull upplå ett mindre belopp den andra ban e, så väljes notur t gå uppå Semnen funas, ville frakten. Emellertid li synnerligen ofia en dylik kon uppkomma, såsora kalkyl uivisar. Olverste Erieson har i sitt kända kande af den 18 Nov. 1856 för tagit frakten å sammavbinduings 50 öre pr skepp; och, som man fö rande icke jar någon grund i detia hänseende at fö 2 I bergslagsorter utgöra malm och tackjern undantag härifrån, åå och bruk. Li de väfveriidkande häraderna i 2 Men något likartadt ingår icke i Stockho trafiken. 2 Ett dant frametälldes af grelve för 6 år sedan, i Salnmanhang mn om jernvägens inledande i Stock och Stimmande af platsen för blifvande ban a Södermalm; men d och numera skuile up ske utan stora o ligt ökade kostnader. Det var att, i stämmelse med hvad 1856 ärs jernväg föreslagit, gå in med jernvägen vis S tull samt anlägga bangärden vid Barnä men att derifrån fortsätta bana gelviken och efter en böjning varfvet föra åen längs efter S fram till Stadsgården, der afstigni skulle blifva. För banan skulle uts ske längs södra stranden, utefter hvilken skulle uppföras en räcka af b stora gasiner, i hvilkas botten och i hvilkas högre loft va rorna direkte fr lastvagnarne upphi des, då de skulle här up pläggas, likasom de kunde från sa loft lastas på jernvägsvagnarne vid fö ning härifrån å jernväg; hvarjer i var att med stor eqvämlighet las veg från vid sidan af magasinet Hi de fortyg eller från vagnarne iniaga godset i fartygen Hyran för sådana magasiner, hvarpå hufvudstaden har en erkänd stor brist, skulle ofel bart hafva gifvit en ganska betydand 2 in komst och god ränta på byggnadskapitalet. — Hvarför en så vacker plan iese r nte någon uppmärksamhet, är svårt att förklara, om icke det var derföre att den kom if v von Rosen, som det tyckes hafv maktegandes föresats att stänga ifrån vi flytande på jernvägsfrågorna i vårt land, till nytta för detsamma, konimer fra att afgöra alt hon under kdning af en så kl mild qvinva som fru D— skulle b förändras till sin fördel.