Aftonbladet – 10 februari 1863, sida 2

brer Rn Fkn Något om de rättsiöd8 För att skydda ?sedligheten har man satt de oäkta barnen utom lagen och gjort dem rättslösa. Frukten af detta bar blifvit, att osedligheten tilltagit, derföre att man har ojort det olyckliga barnets föräldrar alldeles oansvariga och ställt så till att osedligheten (alldeles som om den ej i sig sjelf vore nog) blifvit skörpt med hjertlöshet och råhet. Det synes som en viss förkärlek för indeloing läge till grund för hela fördet. Då man ej orkade med att sjelf utgöra den herrskande klassen och låta alla andra förblifva rättslösa, ville man ålminstone bibehålla något, som man kunde kalla 7en ; rättslöshet?, en medfödd förnedring, som ganska konseqvent förutsstte medfödda rättigheter och medfödd ära åt de lyckligare. Man kunde med from uppsyn om begge delerne säga: Det är så Gud3 vilja; men ait det icke är det, synes blott af de ohyggliga följderna, hårdhet, vanvård om barnen och en ytterlig moralisk slapp: het, när det blir fråga om deras rätt att tå vård och uppfostran. Som motstycke till det Aftonbladet nyligen berättat från Göteborg passar en annan händelse, som jag får berätta sådan den i verkligheten sig förhöll. För omkriuz fyratio år sedan råkade en förmögen bonddotter att ska sig i en fattig dräng; men hennes föräldrar voro alltför förmögna och ansedda att tillåta benne att gifta sig med drängen. Följden blefatt de älskande trotsade förbudet och frukten deraf blef en gosse. Flickan hade en bror, som helst ville ha hemmanet ensam och som derföre retade föräldrarne så att de gjorde henne arfiös och fördrefvo henne ur huset. Jen fattige drängen egde intet, hon intet; men de hade dock beslutat att gifta sig. Då dog han, och nigra månader derefter födde hon en flicka. Den arma varelsen hade således två barn; men hon kunde arbeta och uppfostrade dem begge till duglighet och flit. Flickan angreps dock, troligen af osund boningsplats, af engelska sjukan och blef krympling. Sonen åter — en af mina härvarande grannar — blef en utmärkt både stark och duglig arbetare. När han blifvit karl, så hade modren trälat ut sig i andras tjenst, och nu ville han att hon skulle få hvita. Han köpte då en liten jordlapp, timrade upp en liten stuga och köpie ihop något husgeråd och skänkte sin mor detta. : Flera års förijenst gick åt för -ske mm ingen; men hvad gjorde av.? sade r n till mig, då han berättade händelsen, hvad gjorde det; ty gymman behöfde ej igga sucknen till last och ieke syster min eller. Denna yngling hade flyttat långt från sin hemort och var man och tar till flera barn, en i sitt stånd värderad och bra menniska, då han lick underrättelse om att hans mor dött. Det var då han kom till mig och berättade mig sin historia för att inhemta mitt räd; ty hans morbror, den rike bonden, bade tagit stugan i arf efrer sin syster och kört ut den lytta flickan på landsvägen; ty hon var oäkta?. Den stackars karlen trodde att han, som byggt och skänkt stugan till sin mor, skulle ega någon rättighet att nu ka den åt sin syster. Detta var dock icke fallet. Han fick icke allenast icke ärfoa sin mor, utan hans för cgna penningar och med eget arbete förvärfvade egendum togs ifråa ho; om, ty han kunde ej som oäkta äriva sin mor, fasun hela arfvet var en sorts af honom gjord lifstidsdonation till modren. Det är nemligen klart att han, då han lemönade an ät sin mor, icke uppgjorde åvot skriftligt, och hennes broder, densaroma, som passat på att tillskansa sig hennes arfsrätt efter föräldrarne, tillskansade sig nu äfven arfvet efter en er, som hau ej, så länge hona lefde, erkände. Retlexionerna göra sig sjelfva. Berättelsen rv saon från början och til slut, i H 3 Ofvanstående är redaktionen meddeladt af en högt aktad och fullt tillförlitlig person, med uppgift om naranen å de ifrågavarande personerna samt orten der det passerat. grenas HÖORGE. Stortinget har fått mottaga en proposition ande äktenskap mellan personer som icke ilhöra nånson kristen bekännelse. Stortinget förehar tulliaxan. förmån för behöfvande handtverkara