Aftonbladet – 10 februari 1863, sida 2

ej loraniaien eu deltaga Cerk ofIN decbUa ljumma stäm en bidrog, utom i 2 g för udre det gamla goda, bekanta danska räsonnemanget: Hvad kan det gagna till?4, äfven i ärskildt, att den fruktan och förstämniag som egentligen var adressenos mor, fruktan tör att regeringen tänkte på att gifva Slesvig en yuerligare utvecklad proviusiel sjelfständighet, till en stor del undanröjdes, för att ej säga blåste alldeles bort, genom offentliggörardet af det sista svaret till Evgiand på lord Russells sista depesch. Sedav adressen var inlemnad, har dock i Odense ett talrikt besökt möte af medborgare slutit sig till densamma; men någon egentlig folkrörelse har den ej framkallat. Regeringen hade i landsthinget låtit sörstå att konungen ej skulle mottaga adressen, detta gick ej i fullbordan, han mottog deputationen, landstlungets förman proj ren MM. OP. Bruun, professor H. N. OCiausea och redaktören Ploug, han mottog äfven deras adress, men tlofvade att lemna skrifiligt svar. Haningaf deputati godt mod, men af tidningarne för i går finner man att han ger sjelfva thinget en temligen grof konfekt. I ettreskript af den 29 Januari, som är uppsatt af Orla sehbmeon, säcer nemlig majestätet, att ehuru vi ingalunda m inna den lojala och patriotiska anda, som gifvit upphot åt adressen, kunna vi dock icke inlåta oss på dess innehåll, då detta rör angelägenheter, hvilka ieke tillhöra riksdagens grundlagsenliga omräde. Aubefallande dig åt Gud, Frederik rex.4 Ehuru avaret är mycket fiut insockradt, är beskyliningen att ha öfver1 SL skridit sin befogeuhet och 1 denna befogenhet en ullvarsam sak, ty det nar till ingenting utt der dig åt Gud, när innehållet visar att meningen är: drag pocker i dl! Det är mycket allvarsamt för landsihing och riksdag att låta denna kompetens gå ifrån sig; men jag medgilver utt det är svårt att visa huru thingen skola bete sig för alt häfda den; ty vilefva icke under en parlamentarisk regermgsform. Men hvarföre har nu regeringen rådt IH. M:t konungen ait gifva detta svar — de är gifvet skrfdigt, emedan H. M:t ej tyckte om att säga duet muntligen -— jo, derföre att det Jåter regeringen komma att stå på en så utmärkt god fot; när hon sparkar till Jandstinget, kan hon också eparka till den holsteluska ständerförsamlingen! Det ärren galenskap, men det är metod deri; regeringen klappar först på danskarne för att kunna åberopa den rättvisa jeralikhetsprincipen, när hon vill klappa på danskarnes fiender. Eo adress är visserligen på väg från de holsteiuska ständerna, men till och med om vi för öfrigt stode på lika fot med dem, hvilket vi icke göra, så ligger likväl faran icke deri, att en adress kommer, utan deri, att den är ?schleswigholsteinsk, statsupplösande; men landstingets adress anslöt sig till den af regeringen uttaladelpolitiken. ja, den stod såsom ett sidostycke tiil svaret på lord Russeils not! Regeringens ofvannämnda svar är date radt den 5 Januari, samma dag som det kongl. svenska reformförslaget! Vi fingo således också någonting som vi kunde jubla högt i skyn och illuminera åt våra regeringar för! Det är ett godt, ett manligt och väl skrifvet svar; det tillbakavisar lord Rus sells förtviflade planer, ställer dea holsteinpen till behandling, men skall hädavelier icke tilläta någon voderhandling hurudan som helst om Slesvig. Men till och med om mottot på denna depesch icke är: jör sent, för sent?, är det dock långt ifrån tal till handling, och vi stå ofont ligt långt från jublet och itlluminationen! De holsteinska ständeraa äro pu i full verksamhet; ålderspresidenten började med att önska fred och försonlighet och tortsatte med att bålla liktal öfver de döda och höja stridsrop tiil de lefvande slesvig-holstei narne; man floner alt begreppen om fred och försonlighet kunna vara högst olika. Eu oändlig mängd lagar ha blifvit framlagds för ständerna, oaktadt den bestämda terminen är blott sex veckor. Dels ha ett ijog lagar af särskild karakter blifvit föreslagna rörande det civila, kriminella och proces suella området, dels ha nåstan alla de finansiella gemenssinma legar kommit bane, genom hvilka riksrådet uuder förra sessio nen beviljade gemensamma utgiller i nfse ende ä konungariket och Slesvig, och be. wäffande hvilka ständerna pu skola bevilja ett supplement, svarande mot Holsteins qvotandel. De al riksrådet auotagna lagurne gö ras icke härigenom beroende af H beslut; men stalsstyrelsens gång göres be-l roende deraf, i det att de ar riksrådet be viljade summorna, hvad Dunmark Slesvig angär, naturligtvis icke äro tillräckliga. Ständerförsamlinzen st härigenom de factoj säsom en riksrådet fidoordnad auktoritet, ett tillstånd som är alldeles ohållbart, hvarjemte den gilver bolsteinarne en rättighet, som står i strid med deras författning, hvil ken blott förlänar dem tinansiel beslutanudesätt i afseende å utomordentliga skatter. Lauenborgarne, hvilket i det hela taget äro ena besynnerliga borgare, ha slätt intet att skaffa med dessa förvecklingar; de gitva då och då ett litet läte ifrån sig, men nägat vidare kan ej förmärkas. Bland ma lagar, som biitvit framlagda derna, är det en som ej biifvit besluten ef riksrådet och i afseende å hvilken ett fullkomligt sidvordnande skall ega rum, det är ett förslag om intöding ningar, ty man har ej velat bevilja denna rätt delvis för konungariket och Slesvig. Vidare föreligga förslag om utstyrsel åt prinsessan Alexandra, til! hvilken Holstein kalt lemna sin andel, 21 proc. af 100.000 rbdir. Mera ha vi ej råd att gifva henne; den summan skola holsteinarne nog bevilja, sedan de fått en så god bjelp för slesvig j holsteinismen fråa engelsk, lord Ruszeits,! isida. Eburu det va vifvelaktigt huru Åstände 2 skola bee att Ad skola x den största möjliga af de er com göras de hvad som bj 2 an cg . L tt är visa nt