Aftonbladet – 6 februari 1863, sida 2

Sgtilla lugnet. I dag råder klart väder och ganska allvarsam köld, väl en början till Pålsmessokölden, så vida det icke är den sjelf, kommen något i förtid, likasom Trettondedagstön gjorde det. Ty Trettondedagstö, Pålsmessoköld red derpå följande yrväder äro så oskiljaktiga från vårt klimat, att de öfvergått till ett af erfarenheten fulleligen bekräftadt ordspråk. De stora godskaravanerna från norden hafva helt nyligen afslutat sina tåg här förbi. Jfommande från de stora godsmarknaderna i Asele och Lycksele samt till någon mindre del från Nordmaling, sluta de sin färd naturligtvis i Stockholm, der alla de rara saker, som de in nehålla, såsom smör, renstekar, tjäder, orre, ripa och framför allt den läckra hjerpen, skola förtäras. Tillgången på gods detta år är betydlig. Den fuktiga medelsommaren och den varma sensommaren gaf temligen godt bete, sålunda god smörproduktion, och skogen har i fjelltrakterna gifvit ymnig fågelfångst, synnerligen hvad orren och ripan beträffar, men sparsamt tjäder och hjerpe. Tyvärr är orren och ännu mera ripan, trots sitt oändligen vackra utseende i sin snöhvita vinterdrägt, ganska trögsåld vara. Detta inses lätt, då man erfar, a:t hjerpen betalas dubbelt högre än ripan, oaktadt denna sednare är nära 208 dubbelt större än hjerpen; t. ex. 25 öre för hjerpe och 127, för ripa, n. b, i fjelltrakten. — Det förljudes, att ryska regeringen för någon tid sedan skall ha aflåtit en not till värt kabinett, hvari hon först på ett insinuant sätt beklagar, att den bekania Russellska noten icke blifvit svenska kabinettet medcelad, hvilket förklaras vara mycket opassande, då Sverge varit med om undertecknandet af Londontraktaten, men der det sedermera framställes såsom mycket önskligt, om Sverge ville medverka för en sådan politik, som söker danska statens integritet uti en förändrad och starkare styrelse i detta land, som kunde sammanhålla helstaten, hvarjemte, i enlighet med den Russellska noten, fyra särskilda lagstiftande församlingar (riksdagen för konuogariket och trenne ständerlörsamlingar för Slesvig, Holstein och Lauenburg) kunde stå vid sidan af en sådan stark styrelse, och hvardera ega ett slags veto ifråga om lagstiftning i monarkiens gemensamma angelägenheter. På denna not skall grefve Manderström ha svarat med en annan, hvari han först på det artigaste besvarar de välvilliga uttryck om Sverges rätt att taga verksam del i den danska frågan, som i den ryska noten förekomma, men derefter beklagar, att Sverge måste se denna sak på ett betydligt olika sätt emot Ryssland, emedan Sverge är genom sympatiernas band och sin egen ställning så nära intresserad deri, och derföre följt alla dessa förhållanden med en nära och oaflåtlig uppmärksamhet. Den kännedom svenska regeringen eger om saken och om hela ställningen i Danmark, gör densamma fullkomligt öfvertygad om fruktlösheten af hvarje sträfvande för en återgång från den bana, som Danmark definitivt beträdt; och hvad anginge möjligheten att bevara något slags konstitutionalitet med fyra särskilda beslutande försam. lingar, hvardera med sitt veto, så kunde svenska regeringen så mycket mindre öfverlemna sig åt någon sådan illusion, som hon sjelf lärt sig till fullo inse svårigheten af en konstitutionel samverkan emellan regeringen och en representation af fyra kamrar, ehuru dessa hos oss dock äro församlade på ett ställe och endast söndrade efter stånd, icke efter nationaliteter, hvadan hon just också i dessa dagar framlagt förslag om upphäfvande af denna fyrdelning. Så refereras innehållet af en sägen, som vi ha anledning tro vara någorlunda tillförlitlig. Huruvida den är det tillfallo kunna vi likväl ej veta; måhända skall denna not om längre eller kortare tid bana sig väg till Independance belge eller någon annan utländsk tidning, så att svenska allmänheten då blir i tillfälle att lära känna dess innehåll. ———NRTE