Aftonbladet – 6 februari 1863, sida 2

Hans utseende, strängt såsom vanligt, var nu lugnt och då han steg in i tent Oatha. rinas lilla förmak syntes ett leende på hans läppar vid äsynen af gumman, som såg lika bister ut, som aftonen förut. Pant gaf migi går tolf timmars betänketidX, sade Falkenstern leende, och jag har infunnit mig för att afgifva mitt svar.t eSfålt Tant Catharina satte på sig glasögonen och betraktade honom genom dem med en blick, så ond att den tydligt utvisade, att hon alldeles icke förgätit det han vågat stampa åt henne. Jag tror mig hafva funnit en medelvägt, återtog kaptenen, hvarigenom vi alla blifva nöjda. Tant känner redan min afsigt att sätta Gurli i en pension. Nu har jag äfven tänkt att skicka bort Btefan.t Det blir väl i skomakarlära han då skall komma, inföll tant Catharina och tummara gingo i en hastig cirkeldans om hvaranra. Nej, jag ämnar placera honom hos magister L., för att under denres ledning bildas till stadent. Stefan är på sextonde året och om han verkligen är ett sådant underdjur i flit, som tant påstått, så bör ban på ett eller längst tvenne år vara färdig med sin examen. cOch magistar Grönlund blir qvar?4 Tant Catharina tog sexen och började klippa i små, små bitar ett stycke papper som låg på bordet. Ja, han blir qvar tills Allon tagit studenten, svarade Falkenstern kallt. Men jag och den karlen kunna icke vara under samma tak, inföll tant Catharina bestämdt. Och fast du glömmer dig ända derhän, att stampa foten i golfvet åt mig, så lär du väl icke ba glömt, att jag brukar stå vid mina ord, då jag säger något,