Aftonbladet – 4 februari 1863, sida 2

UUICUHIPBULSSV SU MIA MPESJRIS MERA UTRIKES DANMARK. Konungen har redan den 29 Januari i elt reskript till landstingets ordförande aflåtit följande svar på tingets adress: Efter att ha togit kännedom af den adress, som du i förening med två af landstinget dertill utvalda ledamöter har till oss öfverlemnat, vilje vi härmed allernådigst ha gifvit dig tillkänna, att, ehuruväl vi ingalunda misskänna den lojala och patriotiska anda, hvarur densamma härflutit, kunna vi dock icke inlåta oss på dess innehåll, enär detta rör angelägenheter, som icke höra till riksdagens grundlagsenliga område.? — Reskriptet är koutrasigneradt af Orla Lehmann. Till holsteinska ständerna ha inkommit 60 likalydande petitioner från Kiel och trakten deromkring angående landets politiska förhållanden; der yrkas på en utsträcktare valrätt, tryckfrihet o. 8. v. — Geheimerådet Blomes förslog om ingifvandet af en adress till konungen, lyder eom följer: ?Holsteinska provincialständerna besluta att i eu adress till konungen skildra landets bekymmersamma ställning och alt uttrycka den förhoppningen att det måtte lyckas H. M:ts vishet att beträda de vägar, som leda till försoning och fred.? -— Ålderspresidentens helsningstal väcker den största harm i Danmark. Ålderspresidenten föreslog att tacka lord Russell för hans not rörande Holsteins och Slesvigs ställniog till Danmark; han yltrade alt han icke ämnade, liksom ålderspresidenten på andra sidan Kongeåen, tala till de deputerade på ett sält som upphetsar och sårar sinnena, men i samma audedrag framställde han den beskyllningen motregeringen alt i dess politik herrskar tvetydighet och brist på sanving, och att moralen har skiljt eig från politiken.? Från Guernsey berättas att en dansk undersåte, markis de Gil Olivarez från S:t Thomas i Westindien en dag befann sig i ett sätlskap, der en hannoveranare, von Paulsen, yttrade sig högst förnärmande om Danmark. Markisen bad honom höfligt alt tia eller att välja ett annat samtalsämne, men hr Paulsen utlät sig derefier ännu mera Lånfullt om Danskarne. Markisen lemnade då sällskapet men väntade utanför tills hr Paulsen kom ut och gaf honom då, i fleres närvaro, en örfil. Man aftalade genast om en duell. Ilr Paulsen valde att slåss på kavallerisabel. Man seglade öfver tillfranska kusten för att få ståss i fred, och der gaf markisen sin motståndare ett förfärligt hugg. FRANKRIKE. Den extraordinarie budgeten för år 1864 har nn blifvit framlagda för lagstiftande kären. Den uppgår till 104,015,236 francs. Åter har man fått ett färskt exempel på, huru kringskuren all slags friheti Frankrike är, till och med den, hvari en utländning har svårt att uppläcka ringaste våda för den allmänna ordningen?. Den bekante liberale medlemmen af lagstiltande kåren Emile Ollivier anhöll nemligen nyligen ho3 polisprefekten att under vederbörlig polisuppsigt och med löfte att ej i ringaste mån störa den allmänna ordniogen, föranstalta ett offentligt möte för insamling af bidrag till de oenom arbetsbrist nödlidande arbetarne. Den 25 Januari — samma dag kejsaren höll sitt bekarta tal, anmärker tidningen Le Femps — erhöll Oilivier genom en polissommissarie muntliga afslag på sin beäran. ENGLAND. Times korrespondent i Alexandria, hvilcen först gaf offentlighet åt inskeppningen uf negersoidater till Mexiko, meddelar nu öljande, som ställer hela åtgärden i en innu mera förhatlig dager. I mitt förra ref, skrilfver han, fomnämnde jag ett ryke, att ett antal invånare härstädes blilvit ripna på gatorna, pressade och inskeppade illsammans med de enkom från Cairo hits da negrerna. Jag är ledsen att nödgas örklara, att denna uppgilt är fullkomligt ann. Hvarje neger; som pölisen kunde komma öfver, togs och släpades genast till let franska transportfartyget, utan att man illät. honom taga afsked af hans familj. )et är äfven. obestridligt, ttt regeringen völl en skara folk i beredskap för att afönla en ny leverans, men engelska, öster