Aftonbladet – 3 februari 1863, sida 2

— Vid assistanskontoret äro från och med den 27 sistl. Jannari till och med den 2 dennes utgifna 2988 lån med 25,096 rdr 50 öre och inbetalda 1428 lån med 15,283 rdr 50 öre rmt. — Från Må i Piteå Lappmark skrifves den 3 Januari till Norrbottens-Posten: För naturforskningens vänner kan nämnas, att här vid Malå kyrka, som ligger 65, 10 42 polhöjd, medeltemperaturen för sistlidet år har varit 4 0,24. Högsta temperaturen under sistl. års vinter — 40 grader efter celsii thermometer. Såsom följd af den ovanligt låga temperaturen under sommaren kan man anse den allmänna missväxt, som här i orten inträffat, hvarigenom matbrist och hungersnöd för innevarande vinter blifvit rätt svår och betänklig för detta lilla samhälle. När den jordbrukande allmogen icke får säd af sina åkrar, och lapparnes betesmarker öfverhöljas på hösten af tillfrusen snö eller isskorpa, såsom händelsen varit denna höst, så drabbar lappmarken den svåraste känbara nöd. Nöden drabbar då visserligen ganska svårt den svenska allmogen, som måste, såsom detta år, då penningar helt och hållet saknas, skuldsätta sig och grunda sitt lifsuppehälle endast på sin förut hos köpmännen i städerna egande kredit. För dem som då ega denna, kan det gå väl ett år. Men för de många stackars nybyggarne, som antingen genom förut skedd skuldsättning redan förlorat krediten, eller aldrig hunnit tillvinna sig någon kredit, så reducerar sig lifsuppehället till det lilla qvantum mjölk som de dagligen kunna få från sin lilla ladugård. Detta qvantum blir ock förminskadt då renarne, ej mer åtkommande sin mossa på marken icke kunna värdas, utan kringströfva, spridda på alla trakter och uppäta och i snön nedtrampa alla höstackar, som nybyggaren icke hunnit 1 förvar taga, och säledes foderbrist äfven i ladugården inträder. Och då således äfven utvägen att betinga någon slagtren af lapparne är genom renarnes förskingring tillstängd, kan hvarje förnuftig menniska inse, huru svår och hotande nöden för de kreditlöse tamiljerna måtte vara. Genom noggrann kalkulering har man funnit att en tiondedel af svenska befolkningen härstädes nu är offer för denna nöd. Och ännu svårare ser det ut bland den lappska befolkningen. Då svenskarnes mjölförråd är slut, och renhjordarne skingrats och sprungit bort i de vilda skogarna, så återstår intet annat än de getkreatur, som en del lappar plägar hafva till sällskap och mjölka sommartiden; och redan har slagtknifven måst tillgripas hos en och annan på det sista af dessa kreatur, för att stilla den oafvisliga hungern. De, som hafva i sin vård någon större mängd af renar, hafva dock kun: nat hemta i hop några, så pass, att de kunna fiytta ut på kustlandet och der betinga sig sitt behof; men en stor del har måst stanna på sin hemort, helt och hållet saknande sitt lifs uppehälle till ganska stor tyngd och svårt bekymmel för den äfven nödställda svenska befolkningen. Till denna tid på vintern hafva de kunnat lif: nära sig af almosor hos svenskarne och af den fisk de kunnat fånga. Men då vid denna tid fisket upphör, är utsigten för deras uppehälle helt och hållet hopplös, om ej från andra orter genom Herrans synnerliga skickelse någon hjelp kommer, ty en fjerdedel af kapellagets lappska befolknin är offer för denna nöd.