Aftonbladet – 31 januari 1863, sida 3

Du misstager dig, sade Falkenstern, broscherna äro köpta i Göteborg och valde af Anna, som för denna orssks skull reste dit. Jag förstår mig icke på fruntimmers kram och måste derföre aumoda Anna ati ålaga sig kommissionen.4 Visst tyckte Beata nu att mycket kunde anmärkas emot broscherna; men hon var för klok att säga något och gladde sig i silt hjerta att den com köpt dem blef utan. Hon såg äfven alt Anna med svårighet dolde sin missräkning, och detta riktigt gladde Beata. Man åtskildes; men innan hennes nåd gick till hvila underrättade hon sig om hvad mannens paket innehöll. Der lågo inneslutna tvenne förfallna reverser, hvaruppå kapten Bruns borgen var skrifven. Ehuru smärtsamt det kändes för Beatas högmod att erfara det Falkenstern fått reda på mannens trassliga affärer, något gom hon tog för afejordt att Mathilda hade meddelat honom, somnade hon likväl helt lycklig vid tanken på huru mycket deltagande och intresse det utvisade, att han betalat denna lilla del af mannens skulder. Saken var klar -— hon och ingen annan hade lyckats vinna den rike kusinens bevågenhet, och detta var orsaken till all hans godhet. Den natten drömde hon att hon var fru på Birgersborg och att hon, i stället för att vara gift med kammarjunkaren, var Falkensterns hulda maka. Midsommardagens sol var strålande och blid. Anna och Falkenstern hade den morgonen varit de första som infunnit sig i salen vid frukosten. Då Falkenstern kom in skyndade Anna