Aftonbladet – 31 januari 1863, sida 3

lyckades endast ofullständigt b. herrska min otålighet förmedelst att träda bort till fönstret och ställa mig att filosofiskt betrakta hönsen der nere på gården. TIlur jag be traktade cch betraktade fick jag slutligen en id. Jag skall säga er något, värd hr IWhÖm säga er något, värdaste Herr Walter såg upp. Har ni någonsin haft en Mor?? Herr Walter stirrade på m!g med en gin ska egen min. ?Förlåt mig, jag vill uttrycka mig mera korrekt: har ni någonsin baft en moster?? Herr Walter stirrade ännu; för öfrigt har å han icke haft någon moster. ?Jag hage en. En förträfflig gumma, men j med många besynnerligheter. Jag anar nästan hon hade en viss diplomatisk släng. Jag erinrar mig ett drag.? Herr Walter syntes tydligen börja bli intresserad. 7Gumman var förmögen och såg gerna folk hos sig. När hon då skulle bjuda till kalas, inkallades den kloka Lisette, och frun talade till henne: Spriog, som du går och slår, ner till majorskan P. och fru S. och bed dem göra mig den äran i morgon afton!? Sedan detta ärende var uträttadt, talade min tant åter: Kasta så på dig din bruna schal och gå till kaptenskan B. och mamsell T. och bed dem göra mig den äran !? Så snart äfven detta var gjordt, hette det: Se så, Lisette, tag pu på dig en etärkklädning och din ljusgula silkesschalett och gå tvärs öfver gatan till fru M. och bed henne visa mig den äran att dricka tå och intaga supåt hos mig i morgon afton!? Herr Walter pjorde ett ?hm?. Dessa särskilda: nyanser i pigtoiletten, min bästa, ärade herr Walter, stodo icke i det ringaste sammanhang med något hänseende till de inviterades rang och plats i samhället — majorskan P. skulle ju då blifvit inbjuden genom gilkesschalett långt förr än fru M. — utan egde sin grund i några out grundliga, ytterst fina, djupt liggande beräkningar, och det hade slutligen utbildat sig i staden den åsigt, att Lisettes gula schalett till och med icke betydde det allra bästa, utan alt det gerna var någon liten förställning eller intrig derunder; den som för tillfället blef inviterad med denna speciella utmärkelse, visste alltså att taga sig till vara. Måhända är det ej alldeles omöjligt, att likeom min tant hade något af en diplomat, har kejsar Napoleon litet af min tant. Hvad menar ni?? Herr Walter gjorde tre ?hm? efter hvarandra. Derpå steg han upp och lemnade miz, tyst som ett spöke. . Orv. Odd.