Aftonbladet – 31 januari 1863, sida 2

barn voro så ostyriga, attsvägerskorna icke fingo någor ro för dem. . Nå, det är väl också sannt?X 4Ingalunda. Lisa säger att de äro snälla, och kon har berättat mig hura Beata burit sig åt; huru infam hon varit emot Anna, för det denna fick din hustrus sängkammare.. Hon bar påstått alt Anna bara kommit hit i bopp att få dig till man.4 Ätfven detta låter ganska sannolikt. Sannolikt! utropade tant Catharina, och fick tag i saxen, med hvilken hon helt ettertryckligt hamrade mot bandet, under det kon med stor häfighet fortfor: Anna tänker icke mera på den saken än jag. Det är verkligen uppretande att höra, det en gammal karl sådan som du kan vara nbilsk. Jag tycker att hon vid aila tillfällen visat att hon icke frågar det minsta efter att behaga dig. Å, Anna älskar sitt oberoende af hela sitt bjerta och låter den ler listiga Bea:a ostörd arbeta på, att at lig få alla möjliga förlelar och sin son utvämnd tll din arfvinge.4 tHvad bevisar det? Jo, att Beata hand ar som en klok mir, då Anna deremot vandlar som en toka. Hvem begagnar nu nin hustrus sängkammoare till sofrum? 4 Beasa förstås. Kapteneas hand föll helt hastigt och efertryckligt ned på softkarmen, och han utopade häftigt: Jag hade likväl sagt tant att ingen annan in Anna skulle få begagna den.4 Han gick bastigt ut och s!og dörren ilås fter sig. Tant Cahaiina tog sig den ena prisen nus efter den andra, muttrande helt för ryllad: . Jag måste söga, jag måste säga, dethär er konstigt ut.4f macro