Aftonbladet – 28 januari 1863, sida 2

om spisela och förkunnade med ett högtidligt knäppande och dofva slag tidens gång. Och nu vilja vi endast tillägga att tant Catharina bodde i venstra flygeln, för alt kunna vaka öfver köksdepartementet. Walter, som tyckte om att se solens strålar och dagens ljus, hade låtit för sin egen räkning uppsnygga ett rum i tredje våningen, der han helt allena bodde, omzgifven af stora öde salar, der trädmaskar, spindiar och en och annan råtta utgjorde hans grannar. I hela hufvudbyggnaden logerade således, sedan Falkenstern blifvit enkling, ingen annan än han sjelf i bottenvåningen och Walter i den närmast taket. Nu hade det Likväl blifvit annorlunda. Gästerna, som ankommit, skulle befolka en del af första våningen och det gamla herresätet än en gång blifva skådeplatsen för lif och rörelse. Alla rummen skulle iklädas en modernare skrud. Sedan de öfver ett balft sekel stått öde, skulle de åter öppna sina dörrar för gästabud och glada tills ällningar. Men hvad kunde nu orsaken vara till all denna omhvälfning? Medan hustrun lefde hade Falkenstern a!drig talat om att uppsöka sina kusiner, icke en gång besvarat de bref dessa skrefvo till honom, och synbarligen beslutat att icke sätta sig i-Beröring med någon at sin slägt, tant Catharina undantagen, och nu, nu hade han sjelf farit att hemta dem och inbjudit dem att tillbringa sommaren på Birgersborg. Tant Catharina grubblade också af alla krafter hvad detta skulle betyda, men hon kunde icke finna lösningen på gåtan. Och nu skola vi uppsöka Anna och Falkenstern för att taga reda på hvad han hade att säga henne. Anna fano honom, såsom vi förut nämndt, stående på trappan och inväntande henne. Var fd och tag min arm, yttrade Bengt lå han fick se henne, hvarefter de tillsamnens vandrade öfver gården ut genom jern