Aftonbladet – 27 januari 1863, sida 2

amma. Baronen Gyllenhaal på St. Ekeby har fven gifvit böcker till ett värde af omkring 200 dr. Dessutom har influvit i penningar för närarande ett belopp af 54 rdr, hvaruti kammarrerren O. Blomstedt på Tidö bidragit med 30 dr; men så snart de tecknade bidragen hunnit nsamlas, uppgår penninge umman till 75 rdr, m användes rs inbindning och till vibliotekets förökande. Bibhoteket öppnades till utlåning den 1 sistl. Dec. och omfattas med mycset intresse. Det består för närvarande af 113 vand, men kommer att snart ökas till dubbelt. ua pivliotekarie är församlingens skollärare utsedd. — Folkmängden i P.teå utgjorde vid föridet års slut 1594 personer. — Från Gefle skrifves den 24i NorrlandsPosten: . Enligt i går ingånget telegram hade då till Öregrund inkommit i Malmö hemmahörande skonerten Charlotte, kapten Hult, från Bergen lestinerad till Gefle med fiskvaror. Fartyget afck från Bergen i slutet af September och har varit uppehållet af motiga vindar. Vid det blidväder, som mnu inställt sig, inträffar sannolikt let för årstiden högst ovanliga att ett fartyg mot slutet af Januari månad inkommer hit och letså nära som till skansen, dit yttre redden i lag är öppen. EE — Om de nya postdiligenserna läses i Wexiöbladet: Mot storleken, tyngden och spårvidden af de trespänniga postkupgerna ha på ett par len inom landet anmärkningar gjorts, och en tidning bar omtalat, att åtskilliga riksdagsmän af bondeståndet, synnerligast från de sö Ira o:terna, till hvilka äfven Kronobergs län hörer, personligen uppvaktat konungen med klaoan öfver de tunga diligenserna och med anhållan om behjertande af den reservskju l ga allmogens bekymmer öfver pastoch paketforslingen i dennas nyaste uppenbarelse. Huru örhållandet härmed är inom andra orter känna vi ej närmare; men klagomålen ha emeljertid föranledt oss att insamla alla nödiga upplysningar för så vidt frågan rörer Kronobergs in, och vi äro nu i t Wie lemna den underttelsen, att, med urdatag at tvenne ombyten, nmligen vid Nöbveled och Gottåsa, inom heja detta län fortskaffas postkupterna medelst entreprenad, om erhållande af hvilken, i följd f täflan, den ene speku!anten underbjuder den andra, och att vid Nöbbeled postforslingen ofördröjligen, efter redan gjorda anbud, kommer att jemväl öfvertagas på entreprenad, hvadan ail anledning är till den förmodan, att med de nya diligensernas öfverklagade tyngd det icke på långt när är så betänkligt som man i början tycktes föreställa sig och der och hvar ännu st r göra troligt. de från norr och söder inträffa dessa postvagnar härstädes nästan alltid på bestämd timma, utan att hästarna vid framkomsten synas utmattade; och om dessas antal kas, enligt allmänna besvärsoch ekonomiutkottets hemställan i följd af ingifven motion vid nu pågående riksdag, från tre till fyra vid de få tillfällen väglaget, särdeles under käl-lossningen, så oundgängligen fordrar, torde derisenom här i länst åtminstone, hvarje grundad anledning till klagan blifva undanröjd. — Om Monitors undergång innehåller tidningen CAmerican följande, den 4 Jan. daterade bref från Fort Mouroe: Efter samtal med officerarne och besättninsen på Monitor sammanfattar jag besk ingen om Monitors olycksöde på följande sätt: Vi lemnade Fort Monroe måndagen den 29 December, Monito: på p efter åugaren ERhode Island, och Passaic släpad af ångaren State of Georgia. Vi passerade kl. 5 på aftonen Cap Henry under lätt vind och ringa sjögång. Pas saic befann sig ett godt stycke framför oss. ädret fortfor att vara godt vill kl. 5 på tisdagsaftonen, då det började blåsa från sydvest med svår, öfverspolande sjö. KL ,10 höllo vi ned mot Cap Hatteras, som vi hade på 20 miles afstånd i NNV. Bläåsten ökades mer och mer. Fartyget arbetade mycket och dök oupphörligt under de svåra sjöarne; men Whortingtonpumparne förmådde dock hålla fartyget läns. Kitter kl. 10 började den ena störtsjön efter den andra utt slå öfver fartyget, men plötsligt erhölls från naskinrummet den underrättelsen att vattnet steg pumparne. Order gafs då att sätta i verksamact Adams? Centrifugalpump som förmår utpumpa re tusen gallons vatten i minuten (1 gallon L!, kanna). Efter en stund tycktes man vara herre öfver det inträngande vattnet, men snart hördes ånyo från maskinrummet att vattnet åter steg i pumparne, hade stigit till askrummet och nindracde luftdraget. Vattnet stod nu 2 fot djupt eldarerammen. Alle man började nu arbeta ne: att ösa så mycket de förmådde; men det njelpte icke och snart stod vattnet blott en fot rån elden i ugnarne. Signal hissades nu till sRhode Island för att underrätta honom cm vad som händt. Efter långt dröjsmål och med törsta svårighet satte ångaren ut barkassen till vår hjelp, och efter mycket arbete kom den långsides med oss. Rhode Island bacxade ned till ;ss, men sjön förde den mot den vid vår sida iggande barkassen, som derigenom illa tilltygales och bragte ångarens akter i kollission med Monitor, så att han en tid icke kunde få makinen i gång. Slutligen begaf han sig åter i väg ch den illa tilltygade barkassen lyckades att öra till ångaren 30 af Monitors besättning. Efr båtens afresa arbetade alla de qvarlemnade igt med pytsarne. Stormen rasade nu förförigt och sjön slog oupphörligt öfver tornets topp. vattnet hade trängt sig upp till rostrummen i ignarne och kte småningom elden. Ångan vörjade derföre gå ned och pumparne kunde icke f brist på ånga hållas i gång. Vid denna tid yntes tre nya båtar nalkas fartyget och man opade dit att tillräckligt många båtar voro till iands för att taga alla ombord. Mcnitor beann sig nu i sjunkande tillstånd. Alla pumpar ade stannat och däcket stod under vatten. Några uf besättningen bortrycktes af vågorna, då de emnade tornet och måste hafva omkommit, då ngen hjelp kunde lemnas dem. Båtarne stötte då ifrån det sjunkande fartyget. shuru besättningen tillropades att komma ned båtarne, stannade dock flera qvar på tornet af ruktan för att spolas från däcket och tillintetjorda af rädsla. Båtarne lyckades uppnå Rhode sland4 utan något äfventyr och alla i dem kommo mbord. Några utvalda modiga karlar, med den aske löjtnanten Brown i spetsen, stego åter ned barkassen och lade ut för att ännu en gång ter begifva sig till YMonitort. Månan, som ittills kastat sitt sken på vågorna, dolde nu sitt nlete bakom mörka molnmassor. Klockan var 41 på morgonen när tMonitors lanternor för vunno i vågorna. Rhode Island begaf sig kyndsamt till den punkt der YMonitor gått till ottnen. Signaler enligt Costons system höllos upphörligt rinnande En noggrann utkik hölls