Aftonbladet – 23 januari 1863, sida 2

I en artikel öfver samma ämne yttrar Göteborgs Posten för förliden gårdag: Konangen har tagit ut det länge intade steget, och det är intet halft steg. Någon g bland de sannot liberala är kuöappast möjlig denna gång. 1845 års tationsför: tillfr Ide h dem com förordade det; dess kunde blott anföra att det var ett steg ur Poefterrättlighetstillståndet?, om ock elt tuppsteg. Men tuppsteg äro för emå för et gammalt hjeltefolk, och. då det kungliga förslaget nedpjordes, icke blott et de begg privilegierace stånden uten ock af det, som närmast representerer det svenska folket, förspordes föga knot bland detta. Men on. norlunda är förhållandet nu. På tillstyrkan af män, som äro nog klarsynta att varseblifva de önskni git rötter i folkmedvetandet, och nog rättänkande at! vilja deras app fyilande, har Carl XV budit aristokrati och hierarki att maka sig undan. utan alt likt sin ädle och upplyste, men a! politiska ovädersprofeter uppskrämde fader, gifva dem plutokratien till efterträderska. Motståndarne till detta förslog kunna väntas endast bland dem, som vilja bevara det kära bestående A tout prix, och bland den, som icke vela hvad de vilja.? Mariestads Veckoblad ger sin belåtenhet luft i följande ord: Säkert ingen af oss, som aldrig så litet mäktat att fatta hvad fosterlandets välgång vill säga, eller åtminstone inom sin känslas område har något för hvad vi kalle fosterlandskärlek, finnes som icke vid under telsen om det kungliga representations. agets öfverlemnande till antagande a ständerna kännt sitt hjerta kla ppa en smula fortare. Vi bafva kännt oss stolta öfver at ega en konung, som med öppen fimodig. het uttalar och söker genomdrifva hvad har ioser skall lända oss och våra efterkom mande till godo. Vi äro äfven honor tacksamma för att han omgifvit sig med er minister, som eger icke. blott hans, utar hela landets fulla förtroende. Också jubla hela landet:4