Aftonbladet – 22 januari 1863, sida 3

Ett ord i elfte timman 1 jornvägsi frågan, Till Redaktionen af Åfionbladet. Enär den del af vestra Wermland, genom hvilken den af Kongl. Maj:t projekterade jernvägen komme awt Sa sin riktning, till följd af vårt bristfälliga representations. sätt endast räknar helt få representanter vid riksdagen och det inom eit enda stånd, bondeståndet, då deremot andra delar of landet, genom hvilka nu föreslagna jernvägar komma att gå, äro inom alla stånd talrikt representerade, så har man allt skäl at frukta, att, då snart den vigtiga jernvägsfrågan kommer att afgöras inom utskott och stånd, denna orts intresse blir alltför svagt bevakadt. Man har derföre ansett nödigt att, på det sätt som står oss till buds, of: fentligen göra vår röst hörd, för att protestera mot den uppfattning af denna fråga, som inom nägra stånd sökt göra sig gällande. Det är väl sannt, att vår sak har en mäktig försvarare i den närvarande regeringen; men vi hafva sett att riksdagen förut afvikit från hvad som i dylika frågor föreslagits af denna de olika enski!ta int:essenas naturliga skiljoman, och af de anfall, som redan blifvit gjorda mot deuna del af det kungliga förslaget, frukta vi att det går så äfven nu. Måhända skulle vi icke läta så skrämma 088 af dessa lätta anfall ), om vi icke hade ell anledning att befare, att bakom dessa förutskickade enfants perdus dölja sig mästiga anfallskolonner. Hvad nu beträffar ejeliva vägens riktning, så kunna vi utan öfverdrift tryggt påstå, ett så väl provinsens eom hela landets och de vå nkenas gemensamma intressen oafvisligen fordra den riktning jernvägskomiten tillstyrkt och Kongl. Maj:t föreslagit. Kasta vi nemligen en blick på kartan, så visar det sig att Wermland är genomskuret af fyra större vattendrag, Clarelfven, Fryken, Wermelen och Glafstjolen, hvilka alla löpa i nästan parallel riktning från norr till söder. Kan man väl nu tänka sig en lyckligare riktning för en jeraväg genom en så danad provins än den, som berör alla dessa fyra vaitendrag?. Genom dessas betydliga längd komma nästan alla delar af provinsen i direkt förhinde!se med jernvägen. Skulle deremot, såsom några nu föreslagit, jern vägen taga en nordhgare riktning, tå blefve två af dessa vattendrag, Wermelen och Glafsfjolen, utan beröring med densamnpra. Undersöker man vidare, hvilka delar af provinsen som blefve utan jernväg genom en sådan nordlig riktning och hvilka deremot erhölle del af densamma, så kommer mun till märkliga resultater. Utwn jernväg blef ve Carlstad, både i geografiskt och administraivt hänseende, lanets medelpunkt; vidare Carlstads tingslag, Grums härad, Gilbergs, Näs. samt Jösse och Nordmarks härader, med tillsammans en belo!kning af 90,000 invånsre, utgörande nära hälften af hela Wermland. Frågar man d.remot, hvilka de lyckligt lottade irakter äro, som genom nordligare riktning skola få del al jernvägen, så äro vi i sanning uti förlägenhet för svaret. Möjligen Nycds bergslag med omkring 6000 invånare; ty fotkrika Fryksdalen kommer i beröring me! jernvägen, älven om denna får en sydligare rikt) Vi erinra oss här ovilkorligen det beryktade argumentet, att ingen persontrafik vore att vänta på en blifvande jernväg mellan norska gränsen och Carlstad, emedan ingen sådan pu eger rum med de på denna linie gående diligenserna, hvilken argumentering här väckt mycken munterhet. För alla är be kant, att dessa diligenser icke kunna utan tortyr af någon fullväst person begagnas emedan deras tre i bredd med hvarandra au bragta säten äro för knäppt tilltagna.