Aftonbladet – 20 januari 1863, sida 2

dets bandtverk. Det anmärktes, alt ett bevis för att adressen icke med nytta kunde diskuteras, vore att man ej kunde fordra upplysningar af ministrarne, ty de behöfde ej vara och voro icke heller tillstädes. — Ploug svarade härpå mycket riktigt att tinget icke behöfde Yinistrarnes närvaro för att antaga 2dressen, samt att man icke behöfge någon enda upplysning för att uttala hvad adressen uttalar. Å Den 13 Januari firade Studenterna för första gåogen tillsammans med icke akademiska medborgare den nordiska högtiden. man märkte vid denna fest, ehurw sinnesstämningen för öfrigt var god, att en trycekande luft hvilade öfver landet. Sinnesstämningen mot regeringen var bitter; man drack visserligen Lehmans skål, men blott dertöre att en föregående talare yttrat sig så skarpt om honom, att redaktören Bille ansåg sig böra taga den frånvarande i försvar. Vid återblicken på det förflutna året uppehöll sig Ploug särskildt vid minnet af B. 5. Ingemann, språkforskaren och litteraturhistorikern N. M. Petersen, Strinnholm, Agardh och Nonnen samt statsråden Vogt och Petersen. Biand gästerna såg man skalden Munck från Norge och docenten Cavallin från Lund. Studenternas och konungarnas möten i somras voro lysande minnen! Riksdagen arbetar tappert, för att få slut före den 21 Januari, då de holsteinska ständerna skola samlas. Folketinget gjorde i förgår Lehman den sorgen — detta skulle ej ha händt Monrad, men Lehman förstår sig ej på att underhandla med folketinget — att antaga ett annat förslag, än det han väckt, rörande jerovägens riktning på Fyen. Den holsteinska ständerförsamlingen, hvilken för närvarande rådslår med den slesvigska ständerförsamlingens slesvig holsteinska medlemmar, skall troligen förkasta alla af regeringen inlemnade förslag; det ligger i slesvig-holsteinismens intresse att dra ut på tiden med saken. Bland förslag, som skola framläggas, blir sannolikt ett om ett administrativt — frånskiljande af Holstein, hvilket man måhända tänker sig utfördt på det sättet, att riksrådet och de holsteinska ständerna skola behandla gemensamma angelägenheter, men att hvad man ej kan bli ense om skall bli en särskild sak. Detta förslag her frr varit å bane, men redan cå kom det för sent; vi få nu blott ett nytt hånfullt afslag af Holstein. I sitt sista svar på grefve Russells andra not har regeringen — vidhållande illusionen om den upp offring, Danmark så ogerna vill göra, ehuru bela verlden vet motsatsen — yttrat sig om detta administrativa frånskiljande, tör hvil ket det vilkor dock skall vara gjordt, att Holsteins ställnin: blir så noga bestämd, att tyska förbundet icke kan inblanda sig i den öfriga monarkiens inre angelägenheter. Regeriogen vägrar att gå in på någon underhaudling om Siesvig; gifve Gud att hon ville stå på sig härmed! Snart mera. te La