Aftonbladet – 19 januari 1863, sida 3

BER AINe JMIVIllA HIvu UTU I GERT EURA andra länder, aldrig kan vara att förvänta. En sådan tvist föres för närvarande äfven i Fioland, hvarest allvarliga protester göras deremot att det till stora kostvader föranledande 5 fots-sepåret bilvit användt vid det första jernv öretaget der i landet, Hel siagfors — Tavastelusbanan, samt åyrkas ett frångående af detta ulliför dyrbara byggnadssätt, på det att det må för landet biifva möjligt av i något större utsträckning tillegna sig jernväger. Der sågeom här uppträda åtskilliga ingeniörer för att med maktspråk tysta inkasten, kategoriskt förklarande att endast nämnde spårvidd erbjuder gerontier för fäkerhet och soliditet. Med anledning häraf har tidningen SÅbo Underrättelser, som kämpar för emaispå-. riga banor, företagit sig att offentliggöra i möjligaste korthet, hvad Eoglands mest crfarna jernvägsoch lokomotiv byggare samt jernvägsadministratörer och tjenstemän anfört just om bredspåriga och smalspåriga banor inför en komi, nedsatt för att pröfsa frågan om lämpligaste spårvidden. Det är väl att märka, att hved i de engelska utlåjtandena yttras om bredt spår, efcer det på Great—VWestern-jernvägen använda 7 fotsspåret, och stt såsom det smala spåret för det mesta betecknas den e!jest i England alimänt brukliga spårvidd, som är densam-. ma, hvilken begagnas på våra stambanor. Men detta hindrer icke utt hvad som yttras är nästan utan usdantag vlläopligt på för hållandet i allmänhet emellan en större och jen mindre spårvidd. Här i landet står, såsom inan vet, frågan fortfarande på dagordningen. Helt nyss har man sett on författare (i Borås Tidning) med den mest naiva tvärsäkerhet förklara, att för en 4 fotsbanas förvandling till 4 fot 8 VY, toms endast fordras att fästa ekenorna på 2 fot 4 ty tum från midten af vägsyllarne, i stället för hvad som nu sker endast 2 fot samt på lukomotiver och vagnar äfven förlänga bjulaxlarna 4!4 tum på hvardera ävdan. Atven har inom representationen en ingeniör : nyligen sökt ådagalägga, att någon symner: lig bespsring icke uppkommer genom spårviddens minskning, utan aut man orättvist tillräknar -epårvidden åtskilliga besparingar som göras på bekostnad at dragkraft, hastighet, säkerhet, underhåll och beqvämligbet4. Man skall derföre utan tvitfvel ätven här med intresse taga kännedom om de ifrågavarande engelska omdömena i saken, och vi bedja framför sllt våra läsare lägga märke till den ofta Sterkommende förklaringen att spårvidden icke har något inflytance på säkerheten, och på den icke mindre bjert framhållna omständigheten, att det bredare spåret erfordrar starkare kongtruerade och följaktligen tyngre vagnar, samt derigenom föranlecer till framsläpandet ou; phörligen ef en större massa död vigt? än som ifrå-akommer der en mindre spärvidd tillåter konstrucrandet af lättare vagnar. Ganska anmärkningssärd är äfven den åsigt som uttalas, att det är fördelak-; tigare ju tlera tåg man kun hafva, medan här nyligen blifvit i ett betänkande uttryckt den motsatia meningen, att det är bättre alt sammanföra trafiken i ett mindre antal stora tå . Men vi återgifva här de engelska yttrandens, så lydande: Mr Joha Praitbweito (öfveringeniör vid Eastern Counties railway): Jag förklarar på det bestämdaste att j2 icke är bredspårs man och jag ser ingen nödvändighet för det breda spåret; det smala är tillräckligt för handelns fordringar. Mr G. P. Bidder (ingeniör vid Norfolk och andra jernvägar): Små vaggoner äro de fördelaktigaste för landtmannatragken. , Mr W. Fernihonga (superintendent för lokomotivdepartementet vid Eastern Counties ruilWay): she tyngsta laster orten erbjuder kunna framskaffas på det smala spåret, d man iakttager vissa punkter. Jag har under min vård några lokomotiver för smalt spår, hvilka, för att tillfredsställa general Paisley, för hvilken jag visat dem; uppsrefvos till en hastighet af 60 mil i timmen, hvarvid de gingo lika säkert som med en hastighet af 10 mil. Det smala spåret är tillräckligt för att gifva fullkomlig säkerhet. Vid kurver har det smala spåret bestämdt företräde. Mt u FA I AR bn hr RR RK KRK PR MAA jH Mmm rt RR kg FA tr RR Ke Mr J. Bzawksbaw Gogeniör vid Manchester — Leeds, Manchester—-Bolon m. fl. iernvägar): I Om jag antwge att frågan om spårvidd ännu Y vore oafgjord, :skulle jag icke draga i betänkande att adoptera den smala; men då jag säL ger Emalt spår, menar jag icke precist 4 fot8 um, emedan detta spår har tillkommit slumpI vis. Spårvidden kan icke öka hastigheten, Frafikkostnaden på Great— Western (bredt spår) YT förhåller gig till Manchestor—Bolton och Manå chester—Ieeds (smalt) som 10 till 6,. ot Mr Joseph Locke (ingeniör vid flera en1 elska och utländska jernvägar) har fulibor4 dat Grand—Juncetion och som öfveringeniör byggt Parie—Roues-vägarne, 4 fot 8, tum, 4 nar aldrig på denna spårvidd saknat utrymme, sedan lokomotiverna blifvit förbättrade. sDet låter sig göra att nedlägga smalt spår h å en bredspårig jernväg; men det förorsaC kar stora kostnader och en olägenhet vid stationerna om begge spåren begagnas dag acopteN rar som en nödvändighet hyäd jag eljest icke h vill förorda. Tillstyrker att nedlägga tvenne C år. Att helt och hållet förflytta skenorna på Db :eat Western-(7 fots) jernvägen till 4 fot 8, Y tum, hvarigenom den första kostnaden blefre d den sista, och om hvarje bredspårig bana blefve k förvandlad till smal, så ekulle den västa utredning vinnas öfver den sak, hvarom vi bär räf sonnera (spårvidden). Om jag skulle börja anb lägga ett nytt system, skulle jag troligen icke k välja någondera af de nu ifrågavarande spårPV vidder, hellre en något bredare än den smala. Mr J. B. BiConnoli (superintendent vid loko1: notivåepariementet vid Birmingham— Gloucester4 jernvägen): Der två olika spår äro nedlagda, 4 ir det breda gagniöst i praktiken. Af samma 1 antal vagnar för bredt och emalt epår hade det v smala spåret detta företräde, att med 201 tons 8 M centner 2 quarters mindre bruttovigt. kunde derå P transporteras 4 tons mera i netta. Med samma 4 hastighet och samma last är alltid fördelen på det smala spårets sida, isynnerhet med afseende a brännmaterial. En bred vagn blir dyrare gen num den stärkare by gnadsart den erfordrar. r Maskiner för smalt spår göras för billigare p is än de för bredt. I afsecnde å säkerhet finnes J ingen skilnad i spårvidden. De smalsvåriga lokomotiverna kunna utveckla gamma styrka som E Ag hreda. kar gjort ett smålspår-lokomotiv b om 39 tons med stor kraft. Begagnar lokomotiver från 10., tili 30 tons. Vidkommande last, utrymme och hastighet har jag jemfört 35 vg Je soner för smalt spår och BW breda; defö ra hade I 35 tons mindre (ara, men 55 tons större nettod V e vigt, och de smala tillryggalade 51 mil på 3 timar 55 minuter. under det de breda behöfde