Aftonbladet – 16 januari 1863, sida 3

vit af separatisterna använda, för att försvara infarten och hamnen. Jiästen och spärrkedjor, försänkta skepp och explosionsfriaskiner, bafva blifvit använda, och två om ej tre pansarskepp af starkaste byggnadssält ekola söka för amiral Dupont tillspärra inloppet. ; ; RIHSDAGEN UTSEOTTSBETÄNEANDEN. Af okonomintskaitet. N:r 42. I anledning af Wasmuths från Stockholms län motion om indratning af Mjötullen vid Blockkusudden samt den der anställda tullinepektoren Ekbohrns uppförande på indragningsstat, vill utskottetet, utan att ingå i bedömande, huruvidaifrågavande sjötull bör indragas, inskränka sig till den hemställan att den ännu för mindre fartyg och båtar qvarstående skyldighet att vid insegling till Stockholm crlägga Biockhuenddstullen, må upphöra. Beträffande derefter motionärens framställning att, i händelse afindragning af Blockhusuddstullstation, den der anställde tullinspektoren måtte förflyttas på indragningsstat, så och enär, med anledning af hvad utskottet här ofvan yttrat och förslagit, frågan härom nu ej må blifva föremål för pröfning, hemställes att motionärens förslag i denna del må anses böra förfalla, Reservation anmäldes af frih. Cederström. Till Redaktionen af Aftonbladet! Då hr J. A. G:s i Aftonbladet meddelade genmäle mot borgareståndets öfverläggning i anledning af Korgl. Majas skrifvelse rörande tulltaxan till en god del är riktedt mot mitt dervid afgiina yttrande, sådant det förekommit i tidningarnes van liga riksdegsredogörelser, hvilka i anseende till det ofullständiga ät, hvarpå förbandlingarne måste återgifvas, ofta blifva missledande, får jag hemställa om icke redaktionen nu ville uti Aftonbladet upptara detta yttrande eådant det blifvit till borgsreståndets protokoll afgitvet och justeradt. Derigenom blefve allmänheten i tillfälle att bedöma huruvida de anmärkningar, bvartill jeg fann hr finansministerns bLebandiing af tulltaxan gifva anledning, sakna befogenhet. nn Gust. Lallerstedt. Hr Lallerstedts åberopade yttrende är af följande lydelse: Huru jag än betraktar K. M:ts ifrågavarande skrifvelse finner jag densamina besynnerlig, så till form som innehåll. Hr finensministern har för sin del icke haft något förslag att afgifva; och EK. M:t har icke heller funnit någon framställning om förändring i nuvarande tullsatser böra till rikets ständer framställas K. M:ts skrifvelse afser egentligen endast att till ständerna öfverj lemna ttatsrådet Malmstens särskilda mening om exporttullarnes borttagande, hvaruti statsi rädet Lagerstråle instämt. Väl har hr finansmi, nistern förklarat, att hvad hr Malmsten yttrat, : vore tänkvärdt, och en talare på första bänken ; har ansett detta förklarande kunna tjena till fingervisning för bevillningsutskottet Det är i dock icke nog att ständerna från hr finansmini;stern få fingervisninger, de ega anspråk att , från honom erhålla bestämda förslag. Skulle den metod hos regeringen vinna insteg, att en deji partementschef, som af en eller annan anled; ning vill undgå a:t för ständerna framlägga bei stämda förslag i en till hans departement hörande fråga, endast behöfver meddela siänderra jatt han finner tänkvärdt hvad ett annat statsråd ; föreslagit , så skulle detta leda till försvagande af den konstitutionella ansvarigheten. Detta om den kongl. skrifveslens form. Inne: hållet är icke mindre besynnerligt. Hr finansministern klagar öfver att de underordnade myni digheterna icke fullgjort hvad han anser vara I deras pligt; men han bör icke sakna medel att förmå dem dertill. Det har länge utgjort måni gas förvåning att friherre Gripenstedt, hvilkens stora förtjenster om ett friare näringsoch tullsystem ingen kan bestrida, hatt till chef i det embetsverk, på hvars handlöggning hithörande j frågor så väsentligen äro beroende, en person, ! :som gjort hvad han kunnat för att motverka hr finansministerns förslag. På ett så oformligt förhållande emel!an en minister och en honom underlydanåg förvaltningschef torde intet annat land lemna exempel. Det är också för hvarje j regering af vigt att de guvernementala grundsatserna upprätthållas, ty derförutan är ingen . kraftig styreise möjhg. Lemnas de å sido af , regeringen, kan hon icke heller förvänta att de skola af representationen erkännas. I Den kungliga skrifvelsen talar om det betän, kande kommerskollegium och generaltullsty:elisen afgifvit rörande den vid tulitaxans tillämpning under sednare ären vunna erfarenhet. Jag anser mig böra upplysa herrarne att vid detta betänkande är fogad en teservation utaf presidenten i kommerskollegium. Uti denna reservation, som endast innehåller några få rader, yrkar presidenten verkligen en revision af tulltxan, men det synes tydligt att han vill hafva den verkställd i akt och mening att få förhöjda itullar. Det ser verkligen ut som skulle det vara i presidenten: i kommerskollegium, som inverkat på hr finansministern, ehuru det bordt vara i tvertom; ty hvarföre skulle eljest den sednare nu likasom söka undflykter för att komma ifrån ! den hittills beträdda banan. Hr finansministern i har visserligen anfört att man borde låta anstå med alla reformer, och icke ens vidröra utföri seltullarne i afbidan på afslutandet af en hani delstraktat med Frankrike. Detta skall vara diplomatiskt, men jag tror att det hade varit mera diplomatiskt, om K. M:t föreslagit rikeis stän; der nedsättning i tullen å åtskilliga artiklar, : med tillkönnagifvande att detta skedde för att bereda möjlighet till den ifrågasatta handelstraktaten med Frankrike. Man kan vara viss om att franska regeringen ganska väl känner förkållandena i de länder, med hvilka den är i underhandlingar. Sedan hr finansministern offentligen förklarat att det blott är för traktaten med Frankrike som nödiga nedsättningar i vår tulltaxa böra uppskjutas, har han, i fall stönderna dela denna mening, på förhand minskat värdet al de eftergifter, som kunna göras De flesta franska artiklar, för hvilka nedsättning i tullen kan komma att yrkas, äro sådana, sm icke till lika god beskaffenhet kunna hemtas från andra länder, och det Lör derföre för Frankrike vara likgiltigt om tullen å-dessa artiklar i allnänhet eller blott undantagsvis för Frankrike nedsättes. Hr finansministern har påstått att man på förhand icke kunde veta, fö: hvilka artiklar Frankrike fordrar nedsättning i tallsatserna; men enhvar vet att:de förnämsta af dessa artiklar äro viner, sprit, vissa väfnader samt 8. k. pariserartiklar,. På andra artiklar, som kunna ifrågakomma, är tullen jemförelsevis så obetydlig, att den i betraktande af de. fördelar traktaten skulle för oss medföra, knappast förtjenar att tagas i beräkning. Men. om ock hr finansministern: nu hade velat bibehålla tullen å nyssnämnde hufvudartiklar, hade detta icke bordt hindra honom att föreslå nedsättning för