Aftonbladet – 15 januari 1863, sida 3

bör Xr AV Aa a TTO KE eller kamrarnes särskilda beslut eller i öfrigt af ; de reglementariska stadganden, som för riksdagsärendenas behandling blifvit antagna. Talman eger ej makt att, utan kammarens samtycke. något dess sammanträde afeluta. s 52. Vid kammares sammanträde eger hvarje dess ledamot rätt att till protokollet fritt tala och utlåta sig i alla frågor, som under öfverläggning komma, och om lagligheten af allt, som inom kammaren sig tilldrager. En hvar yttra: sig i den ordaing, han dertill sig anmält och uppropad blifver, och må si någon vara berättigad att tala utom protokollet. Ingen må tillåta sig personligen förolämpande uttryck; sker det, eger kammaren pröfva, huruvida den ledamot, som sålunda sig förgått, må af talmannen erhålla tjenlig föreställning och varning, eller om saken bör till laga domstols behandling öfverlemnas eller ock alldeles förfalla. S 53. Ej må riksdagen eller kamrarne i konungens närvaro öfver något ämne rådpläga eller besluta. Uti hvardera kammaren ega statsrådets leda: möter tillträde, med rättighet att deltaga i öfverläggningarne men ej i besluten, der de ej äro ledamöter af kammaren. Dock må ej statsrådets ledamöter i de fall, då dem enligt rege;ringsformen uppdraget är att riksstyrelsen föra, ej eller omyndig konungs förmyndare, öfvervara i kamrarnes öfverläggningar eller beslut. I mål, som personligen rörer någon ledamot ,i kammare, må han väl öfverläggningarne, men , ej beslutet, öfvervara. . s 54. Konungens skrifvelser och propositio.ner med det undantag, som i 8 31 förmäles, tillställas båda kamrarne genom en statsrådets ledamot samt böra alltid vara åtföljda af statsrådets och i frågor om stiftande, ändring, förklaring eller upphäfvande af allmän civil-, kriminal: och kyrko-lag, jemväl af högsta domstolens yttrande. 55. Motion i ämne, som tillhör ständigt utskotts behandling, må af riksdagsman i den kammare, han tillhör, göras inom 10 dagar från riksdags öppnande. Sedermera må sådan fråga, med undantag af grundlagsförslag, icke kunna af riksdagsman väckas, utan såvida den af redan inom någondera kammaren faitadt beslut eller upptaget ärende eller annan under riksi en inträffad händelse omcederbarligen föranedes. I ämne, som icke tillhör ständigt utskotts behandling, kan motion, så länge riksdagen är samlad, framställas. Motion bör alltid skriftligen till protokollet aflemnas. Ej må i en skrift flera mål af olika beskaffenhet sammanföras s 56. Konungens propositioner, så ock motioner i ämnen, som tillhöra ständigt utskotts behandling, ku-na icke till afgörande i kammare företagas, innan utskott deröfver efgifvit yttrande. Ångår motion annat ämne, och rörer det ej kammaren enskildt, kan motionen ej utan remiss till utskott bifallas.Frågor, som röra någondera kammaren enskilit, må genast afgöras. S 57. Dercost af riksdagsman, eller af annat utskott än konstitutionsutskottet, fråga hos kamrarne väckes, att statsrådet eller någon dess ledamot eller föredragande sitt embete på obehötigt sätt utöfvat, böra dervid endast följande ordalag nyttjas: Det är anledning till anmärkning mot statsrådet, eller den eller den ledamoten eller föredraganden, hvarom remiss begäres till konstitutionsutskottet, inför hvilket anledningen skall uppgifvas. Sådan remiss skall då genast ovägerligen verkställas. Vid kammares öfverläggning om sådan fråga gälle i afseende på konungens beslut uti mål, som röra enskilda personers eller korporationers rättigheter och angelägenheter, hvad uti 107 8 regeringsformen stadgadt är. 58. När proposition eller motion första gången i kammare förekommer, skall den, -såframt ej kammaren enhälligt densamma genast till utskott förvisar, ligga på bordet till nästa sammanträde, då sådan vinvisning bör ske, derest frågan ej nedlägges eller, om den rörer kammaren enskildt, eljest blifver afgjord. Hvarje ledamot eger i målet afgifva yttrande, hvilket jemväl till utskottet öfverlemnas; men ej må deraf remissen till utskottet uppehållas. Uppstår fråga till hvilket utskott ett mål bör hänvisas, skall denna fråga blott för det sammanträde, då den väckt blifvit, kunna läggas på bordet, men vid det nästföljande -ovilkorligen afgöras. s 59. Betänkande; som af ständigt eller i dess ställe särskildt tillsatt utskott afgifvits, skall i begge kamrarne för ärendets afgörande, så vidt ske kan, samtidigt föredragas. Efter betätikandets första föredragning skall detsamma hvila på bordet. Vid nästa I eening ehvad öfverläggning då eger rum eller ej, må det, på flera 1edamöters förenade begäran, åter göras Fvilande. Men då saken tredje gången förekommer, skall den till afgörande företagas, Betänkande, som afgifvits af tillfälligt utskott, föredrages i den kammare, som utskottet tillsatt, och förfares derefter vidare med målet, såsom nyss är sagdt, Utskotts förberedande hemställanden och förfrågningar må genast afgöras, derest icke någon kammarens ledamot bordläggning begär. S 60. När ärende skall slutligen afgöras, böra dertill hörande handlingar uppläsas, såframt någon kammarens ledamot sådant äskar. Ej må något mål, deri öfverläggning egt rum, till slut: ligt afgörande företagas förr än kammaren på talmannens hemställan förklarat öfverläggningen slutad; börande derefter proposition framställas. Kan fråga blifva föremål för bifall eller afslag, bör talmans första proposition lyda jå bifall. Om denna besvaras med nej, och anmärkningar i saken blifvit under öfverläggningen gjorda, bör den följande propositionen i enlighet med dem uppställas. Innefattar ett förslag flera delar, som ej lämpligen kunna i ett sammanhang afgöras, bör särskild proposition å hvardera delen framställas i enahanda ordning, som nu är föreskrifven. — Proposition skall. alltid endast med ja eller nej besvaras, och talmannen tillkännagifver sin uppfattning af det svar, som lemnats, hvarvid skall bero, så vida ej votering begäres, hvilken då ej må vägras; en hvar i öfrigt obetaget att låta sin särskilda mening i protokollet antecknas. Ingen må försöka att Leslutet genom ny öfverläggning upprifva. — Då voteras skall, bör voteringsproposition jemte tydlig kontraproposition genast författas, justeras och anslås, samt omröstningen straxt derefter verkställas; men ej må proposition göras, om votering skall ega rum, ej eiler någon omröstning derom tillåtas. Omröstning skall alltid ske med tryckta och omärkta, enkla, slutna och hoprullade sedlar, och bör, till undvikande af lika röstetal för ja och nej, i mål, der blott enkel pluralitet erfordras, talmannen vid hvarje omröstning före ecdlarnes uppräkning en bland dem uttaga och genast förseglad aflägga. Om vid sammanräknandet af de öfriga sedlarne rösterna befinnas lika delade, skall den förseglade sedeln öppnas och afgöra beslutet Är pluralitet redan vunnen, bör den aflagda sedeln ouppbruten genast förstöras. s 61. Talman må ej vägra proposition, utom när han finner väckt fråga strida mot rundlags lydelse; och bör han då alltid anföra.skälen till sin vägran. Derest kammaren ändock yrkar proposition, skall talman sä att förklara öfverläggningen hvilande, och målet förvises då till konstitutionsutskottet, som det åligger att ofördröjligen inkomma med motiveradt och bestämdt utlåtande öfver frågans stridighet eller enlighet med grundlagen. Å hvad utskottet förklarat icke vara mot grundlag stridande, kan prapa sedermera ej vägras. ock nee 3 62 Haämmarts heslnt I fråga cmcrm JA RN Må de test böt bd And tr Brtte mt ER för jR Kr 4 An bet. om AR an rt nd Kör Re hk AR ve I RE AT An bott ber rd AA od Fe VR PA Dh i NA vd NSP äv V 4 AD PD MM MM DD HH AA 4