Aftonbladet – 15 januari 1863, sida 3

de förslag och framställningar, hvilka skola blifva föremål för kamrarnes öfverläggningar; konungen dock obetaget att sedermera äfven andra förslag framställa. . Då konungen, på sätt nu är sagdt, riksdag öppnat, framföre, vid samma tillfälle, kamrarnes talmän till konungen, i kamrarnes namn, deras undersåtliga vördnad. s 35. vardera kammaren eger utse och! förordna sin sekreterare. Den -betjening, som hvardera kammaren i öfrigt för sig under riksdagen anser nödig, tillsättes af talmannen och några utaf kammaren dertill utsedda ledamöter, efter samråd med sekret:raren. . s 36. Vill konungen, med upplösande af riksag, förordna om nya val i hela riket till båda amrarne eller den ena af dem, skall konungens beslut derom, sedan han låtit till rikssalen kalla riksdagen, densamma derstädes meddelas. Då riksdag skall afslutas, infinna sig, på ko nungens kallelse och efter förrättad gudstjenst, rik dagsmännen på rikssalen och framföra genom talmännen sina välönskningar. Derefter uppläses riksdagsbeslutet, hvarpå konungen, sjelf eller genom någon af statsministrarne, förklarar riksagen vara afslutad. Arendenas beredning. o S 37. 1. Å hvarje lagtima riksdag skola, inom åtta dagar efter de s öppnande, tillsättas: ett konstitutions-utskott, ett stats-utskott, ett bevillnings-utskott, ett banko-utskott samt ett lag-utskott. Dessa riksdagens ständiga utskott skola bestå: konstitutions-utskottet af 20, stateutskottet af 24, bevillnings utskottet af 20, bankoutskottet af 16 och lag-utskottet af 16 ledamöter, hvilka hvardera kammaren till halfva antalet inom sig väljer antingen omedelbart etler, om kammaren så beslutar, genom elektorer; ankommande på kamrarnvs sammanstämmande beslut att, när sådant finnes vara af nöden, tillsätta sirskildt utskott för upptagande af fråga, som tillhör ständigt utskotts behandling, så ock att, derest utskott anmäler behof af förstärkning i ledamöternas antal, sådant bevilja. 2. Hvardera kammaren eger ock inom sig utse suppleanter, att, vid inträffadt förfall för utskottsledamöter, i deras ställe inträda. 3. Derest i nigondera kammaren fråga väckes, som icke tillhör förenämnda utskotts behandling, men är af beskaffenhet att utskotts yttrande deröfver erfordras, skall för frågans beredande ett tillfälligt utskott, bestående af så många ledamöter, som kammaren nödigt aktar, inom .kammaren tillsättas. 4. Å urtima riksdag skola ej flera utskott tillsättas, än som erfordras för beredning af de dervid, enligt 2, förekommande ärenden. I s 38. 1. Konstitutions-utskottet tillkommer! att granska rikets grundlagar samt att hos riksdagen föreslå de ändringar deruti, dem utskottet ! anser högst nödiga eller nyttiga och möjliga att verkställa, så ock att meddela utlåtande öfver de; från kamrarne till utskottet hänvisade grund-! lagsfrå Or. . Utskottet ligger ock att äska de i stats-. rådet förda protokoll med undantag af dem, som angå ministeriella ärenden och kommandomål, hvilka endast i hvad som rörer kända och af utskottet uppgifna händelser kunnä fordras. Om utskottets rätt och pligt att, efter granskning af dessa protokoll, hos riksåagen anmäla de anmärkningar, hvartill denna granskning funnits föranleda, eller eljest vidtaga den med anlednin, af gjord anmärkning erforderliga åtgärd, så oc att, när af riksdagsman eller af annat utskott än konstitutionsutskottet fråga blifvit väckt, att statsrådet eller någon dess ledamot eller föredragande sitt embete på obehörigt sätt utöfsat, deröfver, före frågans afgörande af riksdagen, afgifva yttrande, derom är i regeringsformen stadgadt. 3. Utskottet tillkommer jemväl att, då olika meningar mellan kamrarne uppsiå, till hvilket utskott uppkomna frågor och ämnen böra hänvisas, derom besluta, så ock att skilja mellan kammare och dess talman, då den sednare vägrar proposition. s 39. 1. Statsutskottet, som skall undfå del af konungens angående statsverkets tillstånd och behof till riksdagen aflåtna proposition och ega tillgång till alla statsverkets räkenskaper och handlingar, åligger att granska, utreda och uppifva statsoch riksgäldsverkens tillstånd och örvaltning samt föreslå ej mindre hvad till fyllandet af deras behof erfordras, sedan nödiga indragningar och besparingar blifvit iakttagna, än äfven Beloppet af de summor, hvilka, jemlikt 63 S regeringsformen, skola för särskilda händelser afsättas, så ock att uppgifva. huru mycket bör genom bevillningar utgöras. 2. Utskottet tillkommer ock att efterse ech granska, huruvida gjorda eller förordnade utbetalningar af statsmedlen icke öfverstigit beloppet af de hufvudtitlar, hvilka af riksdag uti uppgjord statsreglering blifvit fastställda, och hurnvida utbetalningarne äro grundade på behörigen upprättade stater, eller konungens med vederbörlig kontrasignation utfärdade anordningar, samt styrkta med behöriga qvittenser af dem, som medlen emottagit. Skulle, mot riksiagens beslut, de till någon hufvudtitel anslagna summor befinnas dragna till andra ändamål än dem, som under samma hufvudtitel höra, eller något Af riksdagen faststäldt anslag befinnas äfverskridet, skall utskottet hos kamrarne göra anmälan emot den embetsman, som en sådan anordning kontrasignerat, hvarefter förfares enligt 106 och 107 88 i regeringsformen. : Ej må dock, emot föreskriften i 90 8 regeringsformen, utskottet i något klander af konungens gjorda anordningar ingå; cj heller de för statsutgifterna redovisznde jenstemän personligen för utskottet eller riksdaen till ansvar ställas, utan må, der så nödigt finnes, hos konungen af riksdagen anmälas de anledningar, som förekommit att emot någon sådan tjensteman i laglig ordning ansvar yrka. s 40. Bevillningsutskottet åligger att bereda wa dit från kamrarne hänvisade frågor, som ingå förändring uti föreskrifterna om bevillnings itgörantle, att förslagsvis beräkna inkomsterna f de särskilda bevillningarne, och att, sedan tatsverkets behof blifvit utredda och bestämda, pämint föreslå sättet för bevillningens ökande, m det eriordras, eller dess minskande, om sålant kan ega rum, och i sammanliang dermed ll riksdagen afgifra förslag till bevillringsstadsar. Utskottet må derjemte uti bevillningsfråsor föreslå hvad det anser billigt och nyttigt. s 41. Bankoutskottet tillhörer att undersöka iksbankens styrelse och tillstånd samt att hos samrarne föreslå och i mål, för hvilka utskotet fått sig sådan makt af riksdagen uppdragen, gifva föreskrifter om bankens förvaltning. s 42. 1. Lagutskottet skall meddela utlåtande öfver de från kamrarne dit hänvisade förslag till tiftande; ändring, förklaring eller upphäfvande f allmän civil-, kriminaloch kyrkola ; böranle under civiloch kriminallag äfven förstås de lelar af krigslagar och författningar rörande srigsväsendet, som ega tillämpning till medbor: are utom krigsstaten. 2. Utskottet skall ock granska justitieombudsnannens afgifna redogörelse, äfvensom hans emetsdiarier och registratur, samt med utlåtande ! eröver till riksdagen inkomma. ! S 43. Ej må statsrådsledamot eller justitieråd ! utskott eller val till utskott deltaga; ej heller I i 6 L Å 4 6 ågon, af hvilken riksdagen kan fordra redo och nsvar, inväljas i utskott, der redovisning för ans egna embetsåtgärder kan förekomma. S 44. Utskotten välja, hvart inom sig, ordörande och vice ordförande. Intilldess sådant al försiggått, föres ordet af den ledamot, som e flesta riksd: gar bivistat och der två eller flera 1 ka många riksdag r deltagit, den af dem som