Aftonbladet – 14 januari 1863, sida 3

men anger detta numera endast genom en för djupning, der vattnet kringflutit ön. Denne markens lindriga sidländthet bryter angenäm den sädesvaggande slättens enformighet och gei åt Espöformationen en karakter af särskildhe från omgifningarne. Icke långt från kyrkan ligger riksdagsmannens, af honom nybyggda. I egendom med en vacker, också ny, trädgårdsanläggning. Inom hus är allt hjertlighet, allvar och anspråkslöshet. I dagligdagsstugan sit ter den milda, af sjuklighet tryckta, husmodren och leder det inre hushållet med tillhjelp afsin enda, 2-åriga dotter, förstyr för picorna och med dem deltagande i alla göromål, liksom den ende, 13-årige sonen, delar ljuft och ledt med drängarne samt är fars och mors språkrör bland em. Följa vi riksdagsmannen i hans arbetsrum, så finna vi en boksamling, den vi icke sett bättre vald hos flertalet af rikets embetsmän, vare sig andliga eler verldsliga; en myntsamling bland de mera utmärkta i landet, samt en samling fornsaker, sten och brons — småningom gjorda fynd på egna egor och i närmaste omgifning. Bedja vi riksdagsmannen rätt enträget så visar han oss, huru blygsam han än är, också andra samlingar af ingalunda mindre i intresse, såsom t. ex. af honom sjelf upptecknade skånska, numera föråldrade, ord, i orten gängse ordspråk, samt anteckningar om skråck och vidskepelser m. m. Fyraårig när fadren dog, ärfde Pehr Nilsson efter honom ingenting annat än 4 vackra lefnadsreglor, genomgick ingen annan skola än vid modrens spinnrock, der han lärde sig läsa, oeh har sjelf lärt sig skrifva. Vid jemförelsen mellan sådana elementarstudier och den bildningsståndpunkt Pehr Nilsson nu innehar, vitsordad af flera riksmötens förhandlingar, skulle någon måhända ännu vilja påstå, att för allmogens bildning ingenting behöfver göras, liksom mån på 1770-talet påstod, att för de mekaniska studierna i landet inga anstalter vore af nöden, emedan den utmärkte skeppsbyggmästaren Thunberg utan underbyggnad blitvit hvad han var. Vunne en sådan åsigt än en gång något utrymme, skulle den likväl icke kunna bibehålla sig länge, sedan en så på djupet gående viäckelse ofvanifrån skett som den, hvilken utmärker vår tid. Guizot berättar ett eamtal med en katolsk prelat, som, på tillfrågan hvar gränsen borde sättas för primärundervisningen, svarade: Det är med den saken som med lokomotivet, hvilket, satt i gång, icke kan hejdas. Pehr Nilsson är i sin ort ingen enstående uppenbarelse af denna naturlag. På vår hastiga färd genom Wemmenhögs härad, der Espö ligger. gjorde vi bekantskap, i Klagstorps socken, med en 23 år gammal dräng som, på san. ma gång han sköter sin moders egendom med ordning och drift, lärt sig tyska för att kunna på detta språk studera åtskilliga arbeten i naturkunnighet m. m. såsom t. ex. Tafels Svedenborg; i Hemmesdynge socken med en hemmansegare om 40 år, som länge anställt meteorologiska observationer; samt i en tredje socken, hvars namn vi glömt, med en 36 års man, som med framgång egnat sig åt naturvetenskaperna, och derJemte eger mekaniska anlag, så att han sjelf gjort flera af de instrumenter han för sina vetenskapliga studier behöfver. ! Sådana med flera af samma skaplynne äro riksdagsmannens umgängesvänner. Några af dem gjorde en tillfällig påhelsning medan vi gästade Espö. Vi glömma aldrig detta lärorika och ,jangenäma sammanträffande. Under flera timmars tid afhandlades allmänna ämnen, framförallt folkbildningen, med en fosterländsk värma och intresse, som visade huru medvetna dessa skånska bönder äro af tidens fordringar på dem, samt huru mycket häraf är att hoppas för framtiden. Umgänget i sådana kretsar störes icke af något häftigt och obetänksamt dömande, liksom der heller icke brukas kortspel och spirituösa drycker. Vi anföra detta endast såsom motvigt emot det tal vi hört, att bönderna på södra slätten skulle utmärka sig för spel och dryckenskap, hvilka olater, om de någonstädes ännu öfvas, såsom vi hoppas, icke ega tillräcklig kraft att länge emotstå den omkring sig gripande kristna bildningen. I! En af riksdagsmannens drängar skjutsade oss från Espö. Han hade tjenat der några år, egde sjelf hemman i grannskapet, men ville ännu icke lemna tjensten, emedan han hos riksdagsmannen lärde så mycket, sade han; — en orlofssedel af tjenare ät husbonde, som tillräckligt tecknar lifvet på Espö, liksom den omständigheten väl får anses vitsorda humaniteten i allmänhet uti denna ort, att husagans afskaffande icke väckte ringaste uppmärksamhet, emedan denna uppfostrings metod der icke på länge varit använd.