Aftonbladet – 10 januari 1863, sida 2

som fabriksort ett framstående rum, den redan sännbara bristen på tillräckliga inoch af-j. astningsplatser för skeppsfarten måste komji: ma alt än ytterligare ökas och slutligen på j rörelsens framsteg utöfva ett fullkomligt hämmande inflytande. Särdeles måste detta 1 blifva förhållandet om, såsom det är atti hoppas, genom rikets ständers bifall tilll hvad K. M:t vid innevarande riksdag rörande jernvägsanläggningarnes fortsättning föreslagit, icke allenast hufvudstadens gagna af den vestra stambanan, genom dess fortsättning till både Mälaren och Saltsjön, betydligt ökas, utan äfven genom anläggning af en jernyäg norr ut från Stockholm kommunikationen med de landsdelar, som af ålder utgjort stadens förnämsta handelsområde, väsentligen befrämjas, samt, medelst den södra banans påbörjande, en snabb förbindelse äfven med rikets södra provinser beredes. Om derföre med någon sannolikhet tillfälle kan antagas vara för handen, att inom hufvudstaden för ejötrafiken bereda, jemte andra fördelar, äfven sådant utrymme, som både för det närmast inträdande behotvet vore fulit tillräckligt och lemnade tillfälle till all den utvidgning, som rörelsens tillväxt i framtiden kan kräfva, har jag trott att ett sådant tillfäll: icke bör försummas. Af de särskilda delar, som hufvudstaden innefattar, finnas, enligt min åsigt, inga som, för trafiken till sjös förut icke upplåtna, för densamma skulle erbjuda större fördelar än de, K. M:t och kronan tillhöriga Skeppsoch Kasteliholmarne, hvilka för närvarande uteslutande användas för här förlagda station af K. M:ts flotta jemte åtskilliga kronans förråder. Belägna i midten afstadens vidsträckta hamnbassin, på lämpligt afstånd från alla -dess stränder vid saltsjön, synas dessa holmar af naturen vara danade att, i den mån hufvudstaden förstoras, i vigt och nytta för handeln och sjöfarten täfla med den holme, som af ålder utgjort Stockholms förnämsta handelsplats, nemligen staden inom broarna; och de kunna i så måtto blifva lyckligare lottade än denna stadsdel, som vid deras reglering och bebyggande nutidens fordringar på sundhet och prydlighet utan svårighet kunna göras gällande. Äfven den del af kongl. Djurgårdens strand, hvilken för närvarande upptages af flottans galerskjul, synes såsom hamnplats vara af vigt för staden, helst, då rörelsen sådant kräfver, derifrån bör kunna beredas beqväm kommunikation medelst jernväg eller aimorledes både med den under anläggning varande kajen utefter Ladugårdslandsviken och den staden numera tillhöriga vidsträckta och väl belägna tirandplale, som för närvarande upptages af Djurgårdsvarfvet. Redan vid 15356—185S årens riksdag väckte en för sjöfartens utveckling mnitälskaude representant inom borgareståndet en vid innevarande riksdag förnyad motion derom, att rikets ständer ville för sin del besluta, att, af nu omförmälde platser, Skeppsholmen och den till flottans etablissement hörande strand af Djurgården målte på vissa föreslagna vilkor antingen till Stockholms stad eller till enskilda bolag uppilå tas, att i öfverensstämmelse med af K. M:t fastställd plan förses med byggnader och kajer för handelns behof; men denna motion blef af rikets ständer vid förstnämnda riksdag afslagen, enligt hvad det i ämnet af vederbörande utskott afgifna och afständerna godkända betänkande utvisar, huf vudsakligen på det skäl, att, enär, derest behof verkligen förefunnes, att på det föreslagna sättet utvidga Stockholms hamnlägenheter, det vore stadens styrelse äfvensom det enskilda bolag, som, efter hvad motionären förmodat, möjligen komme att bildas, obetaget, att i ämnet göra underdånig framställning hos K. M:t, som då komme i tillfälle att pröfva om öfverlåtelsen under erbjudna vilkor kunde utan olägenhet eller förlust för staten medgifvas samt i öfrigt vara förenlig med sjöförsvarets ändamålsenliga ordnande, i hvilket fall det borde antagas, att frågans vidare handläggning i vederbörlig ordning icke uteblefve. Så länge grunderna för landets sjöförsvar förblefvo orubbade saknade dock hufvudstadens styrelse tillräcklig anledning att, med hopp om framgång, för sin del upptaga ett förslag, som åsyftade en väsentlig rubbning i för handen varande förhållanden. Denna betänklighet kan dock numera icke tillerkännas samma vigt, sedan nyare tiders uppfinningar och erfarenheten utomlands åstadkommit en fullständig om hvälfning i grunderna för andra länders sjöförsvar och säkerligen komma att utöfva stort inflytande på vårt eget samt göra en betydlig del af den materiel och de anläggningar, som nu förefinnas, oanvändbara. Antagande möjligheten att, under dessa förändrade omständigheter, K. M:t kunde finna hinder af andra statens intressen icke möta för Dess nådiga afsigt, att äfven i detta afseende kraftigt befrämja hufvudstadens och en betydlig del af landets handel och sjöfart, har jag varit betänkt på, att till KE. M:t ingå med underdånig framställning derom, ait K. M:t täcktes för sin del medgifva, att Skeppsoch Kastellholmarne, jemte den del af k. Djurgårdens strand, som nu af flottans galerskjul upptagas med dertill hörande område, måtte, med uudantag af de delar, som kunna finnas vara fortfarande för kronan behöfliga, få till Stockholms stad öfverlåtas, att efter uppgjord och al K. M:t fastställd-plan med kejer förses och med hufvudsakligt afseende på handelns och sjöfartens behof bebyggas, emot det att staden inlöser de nu befintliga byggnader, som för kronan må finnas obehöfliga, samt att i de delar af frågan, som på rikets ständers pröfning ankomma, proposition vid innevarande rik-möte måtte aflåtas; hvarefter och sedan statsmakterna beslutat om och på hvilka wvillarR dan ifegsnavanrnnda HE 1