Aftonbladet – 9 januari 1863, sida 2

— Följande drag af okristlig anda hos en prest berättas af Göteborgs Posten: Döden allt förliker, så står det inristadt å; framlidne erkebiskopen Wallins grafvård i. Stockholm; men det milda och föronande i denna tanke synes cj rätt uppfattas af alla våra: prester. Åtminstone fingo de kamrater och vänner till aflidne kaptenen i handelsflottan J. F.. Tengström, hvilka voro inbjudna att trettondedagen å Nya Varfvet beledsaga hans stoft till det sista hvilorummet, en sorglig bekräftelse derpå. Sedan de ungefär 1, timmas tid väntat på predikanten, som skulle förrätti jordfäs ningen, bataljonspredikanten P. B. J. Glasell, skickades bud till denne, som lemnade det svar, att han ej ämnade infinna sig i sorghuset, men skulle möta å kyrkogården. Då detta svar så djupt rörde och uppskakade den aflidnes enka, att hon föll i de häftigaste konvulsioner, åtog sig en af de inbjudna gästerna, en aktad militär, alt göra ett nytt besök hos predikanten och söka förmå honom att infinna sig. Sedan han på ett mindre vänligt sätt blifvi bemött och fått höra en jemmerlig klagovisa öfver den aflidne, yckades han dock slutligen förmå hr Glasell att medfölja. Anländ till sorghuset påbörjade hr Glasell, till alla de närvarandes stora förvåning och harm, cen häftig straffpredikan, i hvilken såväl den aflidne som hans efterlemnade enka på det kärleksoch skoningslösaste sätt anklasades och lastades, hvarefter han rusade ut till fyrkogården, dit processionen sedermera begaf sig. Hade hr Glasell varit mångordig och vältalig i sin straffpredikan, var han så mycket knapphändigare vid jordfästningen, liksom hade han ej ansett den aflidne värd de kristliga orden i ritualen. Då flera närvarande personer sammanstämmande vitsordat riktigheten af ofvanstående, hafva vi ansett detsom vår pligt att offentliggöra detta drag af oförsonlighet och kärlekslöshet hos en prest.